ADHD

Ukrainas självständighetsdag, det svenska försvaret och SD:s hållning i trygghetsfrågor är några av ämnens på dagens debattsidor.

Elpriser, klimatet och snabbtest för adhd. Det är något av det som diskuteras på fredagsmorgonen.

Fokuset på auktoritet och bestraffning i skolan kommer att ytterligare minska intresset för att hjälpa elever som beter sig normbrytande. Risken att ännu fler elever med NPF sorteras bort är enorm, skriver Jiang Millington.

Rösträtt i kommunala val vid 16 års ålder skulle vitalisera demokratin, skriver bland annat Jens Orback. Svepet handlar också om ADHD-screening, mödra- och förlossningsvården och höstens val.

Miljöpartiet kritiserar Moderaternas förslag om att adhd-testa barn i utsatta områden. Andra debattämnen denna morgon: frihet, forskning och språktester.

Välkomna tillbaka till Debattsvepet efter sommarens uppehåll. Adhd, miljöpolitik och bilanpassade städer är något av det som diskuteras i det här svepet.

Här måste vårdens chefer gå in och hjälpa medarbetarna, skriver Mats Reimer.

Liberalerna har fel, det går visst att skjuta till mer medel till resursskolorna under rådande lagstiftning, skriver Föräldranätverket Rätten till utbildning i en replik.

Skolan ställer orimliga krav på barnen, anser specialpedagog. Kommunerna kan inte ensamma bekämpa hemlöshet, enligt Sveriges stadsmissioner. Övriga debattämnen i dag är tillgänglighet i vården, bostadspolitik och opinionsmätningar.

Föräldrar till barn med särskilda behov behöver ofta kämpa hårt för att få vård. Det konstaterar Evelina Bihl, t f verksamhetschef på Praktikertjänsts nyöppnade Stockholm Kids Djursholm, systerklinik till Stockholm Kids på Östermalm – som båda erbjuder en sammanhållen vårdkedja för drabbade familjer.

Svag begåvning har ingen guldkant, att så många som 14 procent har låg IQ är det stora bortglömda problemet i både skola och folkhälsoarbetet, slutreplikerar barnläkaren Mats Reimer.

Barnkonventionen har blivit svensk lag. Det betyder inte mycket, den är en papperstiger som mest tjänar som politiskt slagträ när andra argument saknas.

Det finns mycket som samhället skulle kunna göra för att förhindra att vi som är föräldrar till barn med NPF-diagnoser kraschar, men vi ser inte så många förslag. Här är vår lista på åtgärder, skriver fyra mammor som hellre vill förvärvsarbeta än gå på ändlösa möten för att få vardagen att fungera.

Vi som har barn med NPF-diagnoser faller mellan varje stol i välfärden. Vi får inte ihop livspusslet och vi blir utmattade och kraschar. Det skriver mamman och bloggaren Jenny Egerborn.

Barn med autism och adhd slås ut från skolan och står utan någon framtid. Risken är nu hög att de blir ännu fler. Det är ovärdigt ett land där politikerna säger sig värna mänskliga rättigheter och där likvärdigheten är ett honnörsord, skriver företrädare för Autism- och Aspergerförbundet och Riksförbundet Attention.

Som vindarna blåser just nu tycks det inte finnas någon plats för elever som behöver specialpedagogik. Vill politiker och tjänstemän i Stockholm alltså ha fler hemmasittare? Det frågar sig flera psykologer, läkare och pedagoger med anledning av att flera resursskolor i Stockholm hotas av nedläggning.

BUP:s köer är symptom på ett systemfel. Därför är satsningar som handlar om att enbart korta köer en kortsiktig och ineffektiv strategi. En nationell handlingsplan behövs för hur samhällets olika aktörer ska jobba långsiktigt för att fånga upp barn med psykisk ohälsa och funktionsnedsättningar och ge adekvata insatser, skriver professor Sven Bölte & Anki Sandberg, Attention.

Elever med till exempel autism och adhd, samt andra typer av funktionsvariationer, har rätt till en skolmiljö av hög kvalitet, precis som de utan funktionsvariation. Det skriver lärare och specialpedagoger bakom Elevhälsoupproret.

Över hela landet ökar köerna till barn- och ungdomspsykiatrin. Orsakerna är förmodligen flera, men en del av oförmågan att hantera volymerna vilar sannolikt i en överdriven prioritering att behandla barn.

”Om man skulle sätta in träning som terapi bara till en grupp så skulle det verkligen vara barn med adhd” menar psykiatern Anders Hansen. Det här är något som skolan bör ta till sig.

Vi vet att individer med NPF inte är sjuka utan annorlunda, varför NPF egentligen är en diversitetsfråga snarare än en vårdfråga. Men trots att vi vet mer i dag står frustrerande mycket stilla, skriver KI-professorn Sven Bölte.

Avslutningstider och barn springer ut från skolgårdar mot ett långt sommarlov. Men det gäller inte alla – många är redan hemma sedan länge. De som kallas hemmasittare är ofta barn som inte kan vara i skolan eftersom skolan inte är tillgänglig och anpassad efter deras förutsättningar. Många av dessa barn har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som till exempel autism och ADHD.

Numera skäms nog den som röker i barns närvaro eller som inte sätter på dem bilbälte och cykelhjälm. När vi börjar skämmas för att ge barn onödiga kalorier, först då kommer barnfetman minska.

Barn med NPF är kraftigt överrepresenterade bland placerade barn. De löper också ökad risk för att hamna i utsatthet. Trots det ser samhället inte till att viktiga skyddsfaktorer som skolan och socialtjänstens stöd fungerar för barnen och familjerna.

I takt med hjärnans ökande mognad växer många barn och unga ur sina neuropsykiatriska diagnoser. Från säker källa har jag erfarit att den som haft adhd snart kan få göra lumpen, om en ny utredning visar att den tidigare diagnosen inte längre föreligger. Frågan är om sjukvården har resurser att friskförklara dem?

Utbildningsminister Anna Ekström (S) väljer att fokusera på elevers plikt att sköta sig – i stället för att tala om det verkliga problemet: att kommunerna inte klarar av skoluppdraget. Vi är förbluffade, skriver nätverket Barn i behov.

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver trygghet och studiero för att det ska funka i skolan. En viktig del i arbetet med en förbättrad arbetsmiljö för både elever och lärare är därför att ”öka skolans kunskap och stöd för barn med neuropsykiatriska svårigheter” – precis som det står i Januariavtalet.

Det görs för många neuropsykiatriska utredningar och för många barn medicineras med adhd-medicin. En stor del av problemet beror på att skolan inte tar sitt pedagogiska ansvar och skickar för många barn till Bup för utredning.

Den nya regeringen vill se fler specialklasser för barn med särskilda behov. Det är bra, men det kommer säkert att stöta på motstånd från det pedagogiska etablissemanget.

Tillfälliga lösningar och bristande stöd. Så ser skolan ut för många barn med särskilda behov. Här krävs förändringar och de måste till nu. Rusta exempelvis upp elevhälsan och gör det lättare för elever att få extraresurser.

Det finns många orsaker till hemmasittande, som kräver såväl individuella lösningar som förstärkningar på systemnivå. Det vi absolut inte behöver nu är en debatt som handlar om att vara för eller emot inkludering och som landar i svartvita slutsatser.

Många med ADHD klarar skola, arbete och vardagsliv bra. Men det finns också de vars funktionsnedsättning innebär stora svårigheter och ett sammansatt vård- och stödbehov. De faller i dag utanför LSS på grund av kommuners restriktiva tillämpning av personkrets tre. Det måste upphöra, skriver representanter för Attention.

Vi vet egentligen inte vad adhd beror på. Däremot vet vi att socialt utsatta barn är överrepresenterade i adhd-diagnoserna. Hur ser sambandet ut? Försvårar ett alltmer exkluderande och normstelt samhälle socialt utsatta föräldrars svar på sina barns anknytningsförsök, frågar Glenn Möllergren.

När regeringen nu inför kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i examensmålen för speciallärare, specialpedagoger och på sikt också för övriga lärarutbildningar anser vi att detta även bör innefatta grundläggande kunskap om språkstörning, skriver 18 logopeder.

Många neuropsykiatriska utredningar utförda av både företag och landsting håller inte måttet. Det är oacceptabelt. En neuropsykiatrisk diagnos får mycket stora konsekvenser för barnet och familjen. Överdiagnostiken kan minskas om vården kvalitetssäkrar utredningarna och om Socialstyrelsen utarbetar bindande riktlinjer.

Läget är akut för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det visar vår nya undersökning. Bristerna i skolan är stora och tillräcklig kunskap saknas hos lärare och elevhälsa, med en dyr prislapp som följd. Nu måste regering, riksdag, huvudmän och skolledare fatta beslut som skapar förändring.

Elever med adhd och deras föräldrar får slita för att skolsituationen ska fungera, visar en ny lägesrapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Den visar också att pojkar och flickor med diagnosen får olika bemötande. Här lyfts saker som skolan kan göra för en mer välfungerande skolgång.

Personer med ADHD, ASD/Asperger och Tourette har unika förmågor som idag inte tas tillvara i arbetslivet – med sjukskrivningar och arbetslöshet som följd. Ändra på det och få kreativitet, expertis och innovation i retur, skriver Attention.

Handikappförbunden och en lång rad av våra medlemsförbund är oroade över utvecklingen när det gäller folkhögskolor. Under senare år har flera skolor, linjer och kurser som särskilt riktar sig till personer med funktionsnedsättning lagts ned. Regeringen måste nu agera för folkhögskolornas framtid.

För några veckor sedan blev det stor uppståndelse när det ”avslöjades” att barn med adhd får läkemedel som inte är testade på barn. Det gäller mer än adhd. Inte heller äldre brukar ingå i läkemedelsprövningar, fast de är de verkliga storförbrukarna. När landstingen själva skulle finansiera forskning och utbildning tog pengarna tvärt slut.

Fel stöd och fel insatser gör att personer med funktionsnedsättning inte kommer ut i arbetslivet i den utsträckning de vill. I stället för de generella insatser som i dag används krävs individanpassade sådana, skriver Riksförbundet Attention, Myrorna och Misa.

Hjärnsjukdomar kostar samhället mångmiljardbelopp och kostnaden ökar för varje år som går. Men endast en tusendel av den summan satsas på att utveckla effektivare läkemedel och bättre behandlingsmetoder, visar en kartläggning som Hjärnfonden gjort. Nu måste forskningen inom dessa områden öka, skriver Gunilla Steinwall och Kjell-Olof Feldt med flera.

Elevens behov, inte kommunens ekonomi, ska stå i centrum för hur skolstödet ska utformas. Det framgår tydligt i den nya skollag som trädde i kraft 2011. Men Stockholms och andra kommuners besparingar på resursskolorna visar på en helt annan verklighet.

Vuxna utan tillräckliga kunskaper i svenska kan inte få en neuropsykiatrisk utredning på sitt hemspråk. Stockholms landstings upphandlingsavtal diskriminerar en stor grupp människor och förstärker deras utanförskap.

I Norrtälje har vi tagit ett helhetsgrepp i ett gemensamt vårdbolag för att samordna sjukvårds- och omsorgsinsatserna i kommunen och landstinget. Resultatet är upplyftande både vad gäller kvaliteten på vården, resursutnyttjandet och personalens arbetsglädje.