Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Utjämning

Stoppa straffbeskattningen av Stockholmsregionen

Dagens kommunala utjämningssystem innehåller många brister som kraftigt straffar tillväxtkommuner och inskränker deras möjligheter att växa. Därför måste det ändras, skriver 19 ledande moderater i Stockholmsregionen.

Publicerad: 12 maj 2015, 03:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Stockholmarna ska inte behöva stå för fiolerna när politiker i Göteborg och Malmö slarvar med skattebetalarnas pengar.

Foto: Colourbox


Ämnen i artikeln:

UtjämningssystemetTillväxtRegionalpolitikSkatter

Det kommunala utjämningssystemet har länge varit omdebatterat. Diskussionen har ibland gett sken av att kommuner i storstadsregionerna inte skulle vara villiga att stödja glesbygdskommuner som har problem med en befolkning som dels minskar och dels blir äldre och ställer högre krav på den kommunala servicen. Detta stämmer inte. Det råder bred politisk enighet om att kompensera för kommuners olika förutsättningar att ge sina medborgare en bra service.

Den oenighet vi nu ser handlar om vänsterregeringens senaste förslag om en förändrad utjämning och hur det slår mot Sveriges tillväxtregioner. Regeringens förslag innebär att Stockholmsregionen straffbeskattas med ytterligare fyra och en halv miljard kronor till 2016 jämfört med 2013. De stora vinnarna är Göteborg och Malmö. Förändringarna ger dem ytterligare 600 miljoner kronor i utjämningssystemet jämfört med 2013.

Det är rimligt att det finns ett kommunalt utjämningssystem som jämnar ut kommuners strukturella skillnader. Medborgarna måste vara trygga i att var än i landet de bor finns det förutsättningar för en god välfärd. Däremot är det inte rimligt att stockholmarna ska behöva stå för fiolerna när socialdemokratiska politiker i Göteborg och Malmö slarvar med skattebetalarnas pengar. Den ökade skattebördan på Stockholmsregionen motsvarar nästan 12 000 undersköterskor eller drygt 10 000 förskollärare. Den personalen behöver regionen för att vi ska få en ännu bättre välfärd och service till våra medborgare.

Sveriges tre största städer, Stockholm, Göteborg och Malmö, säger sig alla vara tillväxtregioner. Men när vi tittar på hur det kommunala utjämningssystemet slår mot de olika kommunerna blir det uppenbart att Stockholm står under en hård straffbeskattning. Samtidigt som de föreslagna förändringarna ger Stockholmsregionen en ökad skattebörda med ytterligare fyra och en halv miljard kronor så får Göteborg ökat bidrag med 158 miljoner och Malmö med hela 485 miljoner kronor. Detta är inte rimligt. Särskilt inte som pengarna bland annat går till ett nytt konserthus i Malmö, en ny karusell på Liseberg eller att finansiera Parken Zoo i Eskilstuna.

Dagens kommunala utjämningssystem innehåller många brister som kraftigt straffar tillväxtkommuner och inskränker deras möjligheter att växa.

För det första saknar systemet ekonomiska drivkrafter för kommuner att växa. Kommunerna har en viktig roll att fylla för såväl tillväxten som för möjligheterna till bostadsbyggande, investeringar i infrastruktur och andra samhällsviktiga funktioner. Här ska kommunerna ta ett stort ansvar och gör det också, men det skulle finnas möjligheter för Stockholm och andra kommuner att ta ett ännu större ansvar om vi fick ta del av de ökade skatteintäkter som dessa insatser skapar.

För det andra är dagens system svårt att analysera och överblicka. Bland politiskt insatta skämtas det ibland om hur få personer det är som faktiskt har kunskap om systemet i sin helhet och att dessa inte får befinna sig på samma plats i händelse av en olycka. Detta visar på ett demokratiskt problem och ett system som är svårbegripligt och oförutsägbart.

För det tredje är systemet svårt att försvara när landets främsta tillväxtregion betalar en så hög andel till utjämningssystemet samtidigt som en jämförelsevis liten del av de statliga investeringarna hamnar i samma region. Nio av de tretton kommuner som är nettobetalare i inkomstutjämningen ligger i Stockholms län och Stockholms läns landsting är det enda landsting som betalar in.

Sverige är ett stort och glest befolkat land, med stora skillnader mellan kommunerna. Det är rimligt att utjämna dessa skillnader. Men det måste ske på ett sätt som inte straffar tillväxtregionerna. Därför bör det vara staten som ansvarar för utjämningen, inte kommunerna. Det är orimligt att så få kommuner ska stå för en så stor del av utjämningen. Det måste skapas incitament för kommuner att sträva efter ett bra lokalt reformarbete och vi måste gå ifrån ett system som belönar kommunalt slöseri. Vi uppmanar därför regeringen att kasta det nuvarande förslaget om förändring i utjämningssystemet i papperskorgen och istället påbörja en översyn av utjämningssystemet som förändrar det i grunden för att komma till rätta med dagens brister.

Torbjörn Rosdahl, landstingsstyrelsens ordförande (M), Stockholms läns landsting

Jimmy Baker, oppositionsråd (M) Botkyrka

Anna König Jerlmyr, oppositionsborgarråd (M) Stockholms stad

Douglas Lithborn, kommunstyrelsens ordförande (M), Sollentuna

Martina Mossberg, oppositionsråd (M) Haninge

Göran Nygren, gruppledare (M) Nykvarn

Monica Pettersson, kommunstyrelsens ordförande (M) Värmdö

Olle Reichenberg, kommunstyrelsens ordförande (M), Danderyd

Adam Reuterskiöld, kommunstyrelsens ordförande (M) Ekerö

Anna Rheyneuclaudes Kihlman, kommunstyrelsens ordförande (M), Lidingö

Fredrik Saweståhl, kommunstyrelsens ordförande (M) Tyresö

Harry Bouveng, oppositionsråd (M), Nynäshamn

Michaela Fletcher, kommunalråd  (M) Österåker

Mats Gerdau, kommunstyrelsens ordförande (M) Nacka

Pehr Granfalk, kommunstyrelsens ordförande (M) Solna

Leif Gripestam, kommunstyrelsens ordförande (M), Täby

Olov Holst, oppositionsråd (M) Sigtuna

Kjell Jansson, kommunstyrelsens ordförande (M), Norrtälje

Lennart Kaldéren, kommunstyrelsens ordförande (M), Salem

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev