Kostnadsutjämning utan prestationskrav är orimligt

I dagarna presenterades ett nytt förslag för kostnadsutjämningen under parollen ”Lite mer lika”. Det innebär i praktiken att utjämningen mellan kommuner och landsting ökas från 10 till 12 miljarder. Syftet sägs vara att rika kommuner ska betala till fattiga och till glesbygdskommuner med höga kostnader så att alla medborgare i hela landet ska få samma service. I nya systemet läggs nya variabler såsom flyktingmottagning, socioekonomisk baserad utjämning inom förskolan samt glesbygdskommuner med långa avstånd in i systemet.

Ett uttalat syfte med kostnadsutjämningen sägs vara att hänsyn ska tas till att produktionsförutsättningarna varierar mellan olika delar av landet. Vidare är syftet att systemet ska användas för att fördela pengar från kommuner och landsting med små behov av service till de som har stora. Dessa syften uppnås inte. Vellinge är en tillväxtkommun och har ett stort behov av tunga investeringar kommande år. Det i en region med högt kostnadsläge vilket innebär höga kostnader för Vellinge som inte beaktas i kostnadsutjämningen. Det kostar att växa, tillväxt skapar stora behov av service men tillväxten beaktas inte som en parameter.

För Vellinges del skulle kostnadsutjämningssystemet innebära att skattebetalarna i Vellinge kommun får en ökad kostnad med 27 miljoner kronor. Dessa miljoner är en ytterligare inbetalning där kostnadsutjämningen är en del av totala utjämningsystemet. Ett system där Vellinge redan idag bidrar med drygt 80 miljoner kronor per år och där vi är en stor nettobetalare. Är det rimligt? Det finns inget i systemet som ställer krav på prestation, effektivisering, utveckling och tillväxt. Det finns heller ingen sanning i att ökat tillskott av resurser per automatik förbättrar servicen för medborgarna. Det är snarare en fråga om hur och vad pengarna används till. Kommunerna som är nettomottagare budgeterar och räknar in pengarna som de får genom kostnadsutjämningssystemet år efter år istället för att försöka effektivisera verksamheterna.

Om förslaget går igenom innebär det att Vellinge kommer behöva höja skatten med 30 öre eller avstå från investeringar och satsningar. Principen med den kommunala beskattningsrätten är att kommunen har rätt att ta ut skatt för att sköta sina uppgifter. I det ingår rimligen inte uttag för att täcka behov av medel i andra kommuner. Kommuninvånarnas skattepengar ska användas för den egna kommunens service och verksamhet - inte till andra kommuners.

Dagens system är kostnadsdrivande och det nya förslaget löser inte denna problematik.

Om samtliga Sveriges kommuner strävar efter att verksamheten ska motsvara genomsnittskostnaden för kommunerna är kostnadsutjämningen i sig kostnadsdrivande för kommunsektorn. Detta i en tid när vi står inför stora utmaningar och måste se över våra kostnader och fundera på hur vi använder pengarna för att kunna möta framtiden på bästa sätt. Men redan idag tvingas Vellinge ta ut mer skatt än vad vi behöver för vår egen service i och med nuvarande utjämningssystem. Förslag på nytt kostnadsutjämningssystem kommer innebära en ytterligare straffbeskattning från staten och det samtidigt som att syftet ”Lite mer lika” inte uppnås. Ett sådant system är inte rimligt och hållbart.

Carina Wutzler, kommunstyrelsens ordförande i Vellinge (M)