Utjämning

Medier rapporterar om att äldrenämnden i Uppsala kommun i årsredovisningen uppgett att man är ”orolig för vad som kan hända om Mikael Persbrandt flyttar till Uppsala”. Dagens Samhälle reder ut konsekvenserna för Uppsala och Nynäshamn om han flyttar.

Ett förstatligande av skolan får stora ekonomiska konsekvenser. Stockholms stad har en dryg miljard att vinna på att utjämningen av grundskolan tas bort. Och det kan bli kommunerna som ger bidrag till staten.

UPPDATERAD. Region Stockholm kräver att staten i stället står för stockholmarnas betalningar i utjämningssystemet.

Flera utredningar och rapporter har pekat på att små kommuner missgynnas i utjämningssystemet och tvingas ta ut hög skatt. Men skatteskillnaderna i landet kan i hög grad bero på ambitionsnivå, påpekar SKR.

En ny höginkomsttagare betyder ganska lite för kommunkassan. En ensamstående 90-åring som flyttar in, däremot, ger mer än tio gånger så hög utdelning.

Den nya kostnadsutjämningen skulle ha glesbygdsprofil och förändrade beräkningen av glesbygdens merkostnader för dyra skolskjutsar och behov av små skolor. Förlorare: de glesast befolkade kommunerna.

Regeringen får sin vilja igenom, den nya kostnadsutjämningen klubbades av riksdagen och kommer på plats redan från årsskiftet. Alla ledamöter följde respektive partilinje trots starka protester på förhand utifrån regionala konsekvenser. Samernas huvudstad Jokkmokk är största vinnare på nya systemet.

Om regeringen får igenom nya kostnadsutjämningen i riksdagen så blir det med skohorn. Liberalerna röstar nej, men Sverigedemokraterna tänker stödja förslaget.

Lena Micko har tagit på sig de statliga glasögonen. I rollen som civilminister lovar hon mer resurser och större andel generella bidrag till kommuner och regioner. Första stora beslutet på nya jobbet är den omtvistade nya modellen för kostnadsutjämning.

Utjämningssystemet missgynnar mindre och glesbefolkade kommuner, anser Riksrevisionen. Omfördelningen från 45 växande stadsnära kommuner borde öka med 10 miljarder kronor. SKL kritiserar rapporten för allvarliga metodfel.

En månad kvar till riksdagsbeslut och nu mullrar allt högre protester mot nya kostnadsutjämningen. Protester från andra håll än från Stockholm – och från vanligen utjämningsvänliga socialdemokrater.

Hinner nya kostnadsutjämningen klubbas av riksdagen före sista november när budgeten ska vara klar? Går förslaget igenom? Vad blir i så fall utfallet för kommunen? Frågorna har inga svar. Kommunerna gissar.

Regeringen har skickat förslaget om ny kostnadsutjämning till lagrådet med hopp om införande redan till 2020. SKL är kritiskt till brådskan.

I mer än hälften av landets kommuner har det dött fler invånare än vad som fötts under de senaste tio åren. Ska hela Sverige verkligen leva? frågar sig regionalforskare nu.

På fem år har Sotenäs kommuns avgift till kostnadsutjämningssystemet ökat med hela 1 000 procent. Det är orimligt. Vi förväntar oss att missförhållandena i systemet omgående ses över och rättas till, skriver kommunstyrelsens ordförande Mats Abrahamsson (M).

I dag skiljer det sex kronor per hundralapp mellan Sverige lägsta och högsta kommunalskatt. Skillnaden skulle kanske kunna minska med någon krona om vårt kostnadsutjämningsförslag genomförs, skriver Håkan Sörman, regeringens särskilde utredare, och Anders Norrlid, huvudsekreterare.

Om man på allvar vill hålla ihop hela landet måste man titta på vilka produktionskostnader som finns för välfärd i olika delar av landet – och göra en ansats att försöka jämna ut dem. I dag får de minsta kommunerna inte pengar över ens om de driver verksamheten effektivt, skriver kommunstyrelseordförandena i Region 10.

Det kostar att växa, men förslaget till ny kostnadsutjämning innebär att Vellinge tvingas höja skatten med 30 öre eller avstå från satsningar. Vi tar ut skatt för att ge våra medborgare service - inte andra kommuners, skriver Carina Wutzler (M) kommunstyrelsens ordförande i Vellinge.

Det nya förslaget om kommunal kostnadsutjämning straffar Stockholmsregionen på ett sätt som riskerar att hindra den expansion som gynnar landet som helhet, skriver Adam Reuterskiöld, kommunstyrelsens ordförande (M) Ekerö kommun.

Att lägga in en parameter för Komvux och Sfi i skatteutjämningssystemet är bra men helt otillräckligt. Under mandatperioden måste vi få till en blocköverskridande skattereform, skriver Karin Pilsäter, skattepolitisk expert och utredare på TCO.

Mer pengar till glesbygd och kommuner med många flyktingar, mindre till storstadsregionerna. Det blir följden av kostnadsutjämningsutredningens förslag. Hur slår förslaget mot din kommun – vi har hela listan!

Av förslaget till nytt skatteutjämningssystem framgår att staten vill att kommunerna ska bära de långsiktiga kostnaderna för den ökade migrationen. Det är också tydligt att ingen hänsyn tas till de merkostnader som en växande storstadsregion har, skriver Paul Lindquist (M), investerings- och fastighetslandstingsråd i samt tidigare kommunstyrelseordförande på Lidingö.

S svek mot Solna och Stockholmsregionen är anmärkningsvärt. Är regeringen beredd att offra välfärden och hushållsekonomin i Stockholmsområdet för att putsa på sina skyltfönster i Malmö och Göteborg?

För att kunna tillhandahålla jämlik, modern och trygg sjukvård i framtidens Norrland måste vi se över hur vården långsiktigt ska finansieras. Det är därför dags att se över skatteutjämningssystemen.

Lidingös konservativa politiker skyller nedskärningarna i kommunen på utjämningssystemet och att man måste skicka pengar till rika städer som Göteborg. Beskrivningen är fel, cynisk och oansvarig, skriver MP-politiker i Lidingö.

Kommuner som befinner sig i tuffa situationer kan behöva stöd, men inte utan villkor. Utjämningssystemet bör hjälpa de som visar förbättring - inte de som motsätter sig förändring. Att särskilt bestraffa tillväxtorter - enligt regeringens förslag - är högst skadligt för Sveriges ekonomi.

Regeringens höjda ”Robin Hood-skatt” är en straffskatt på tillväxt och framgång som slår hårdast mot de fattiga invånarna som inte har så stora marginaler. De tretton kommuner som drabbas, varav Nacka är en, är alla framgångsrika. S bygger sin politik på ren avundsjuka och förstår inte att det kostar att växa. Det är dags att göra upp med avundsjukepolitiken - landets tillväxtmotorer får inte skära ihop.

Dagens kommunala utjämningssystem innehåller många brister som kraftigt straffar tillväxtkommuner och inskränker deras möjligheter att växa. Därför måste det ändras, skriver 19 ledande moderater i Stockholmsregionen.

Vilka delar av landet har starkast ekonomi? Var är tillväxten snabbast, sysselsättningen högst, inflyttningen störst? Var är det flest välutbildade eller var skapas mest nya jobb? I veckans tidning har Dagens Samhälle granskat regionernas utveckling.