Trafikverkets gd: ”Underhållet borde ha prioriterats”

Hon bär ansvaret för hur den ofattbara summan 712 miljarder kronor ska satsas på svenska vägar, järnvägar, sjöfart och luftfart de närmaste åren.

Och precis till sommaren blev det examen, när regeringen klubbade den nationella planen för transportsystemet 2018–2029.

På några punkter blev det bakläxa. Projekt som inte fanns med i Trafikverkets ursprungliga plan plockades in.

– Bakläxa kan man inte säga. Regeringen har ändrat på 9 miljarder, och det är inte så mycket jämfört med 712 miljarder. Det ska de ju också göra, det här är ett politiskt beslut, säger Lena Erixon, Trafikverkets generaldirektör.

Flera järnvägssatsningar tidigareläggs i planen, bland andra Göteborg–Borås, Sydostlänken, Ostlänken och Ostkustbanan Gävle–Kringlan.

– De fanns med i vårt 10 plusförslag, alltså vilka projekt som skulle komma med om investeringarna ökades med 10 procent.

Men när projekt lyfts in i planen innebär det att andra åker ut.

– Det pratar man inte lika mycket om. En stor del är att budgeten för det nya signalsystemet ERTMS för järnvägen har dragits ned, säger Lena Erixon.

ERTMS (European rail traffic management system) är ett EU-gemensamt signalsystem. Det testas i Sverige sedan slutet av 2017 på-Botniabanan. Men det totala införandet blir dyrare och måste nu skjutas upp till nästa planperiod, alltså efter 2029. Det medför även andra konsekvenser.

– Vårt signalsystem blir allt äldre och behöver bytas ut, bland annat för att vi ska klara av reservdelshanteringen, säger Lena Erixon.

– Dessutom går det inte att köra med högre hastigheter om vi inte har ERTMS. Vi tittar på vilka konsekvenser det kan få för höghastighetstågen.

Annat som försvunnit ur planen är vägprojekt i Brunflo, Malung, Räta linjen och ett par cykelsatsningar i Stockholm.

– Man har tagit bort en del från vägsidan och flyttat till järnväg.

Reaktionerna i landet är förstås olika.

– De som får är glada och de som åker ut är besvikna. Men det är det den politiska processen syftar till, att man ska göra de här avvägningarna.

Den nationella transportplanen är en grundläggande del i samhällsbygget. Fungerande transporter är viktigt för människors möjligheter att ta sig till jobb och skola och för effektiva godstransporter.

Planen ska bidra till omställningen till ett fossilfritt land, ökat bostadsbyggande, ökad sysselsättning, förbättrade förutsättningar för näringslivet och digitalisering.

– Det är väldigt stora förändringar som är kopplade till digitaliseringen. Förutom signalsystemet har vi ett nytt digitalt trafikkontrollsystem, ny trafikledning och vi samlar data om väg och järnväg i ett nytt kapacitetsplaneringssystem, säger Lena Erixon.

– Vi har som mål att minst 75 procent av vår anläggning ska vara uppkopplad, både på väg och järnväg, till 2025.

Det här ger helt andra möjligheter att mäta hur anläggningen fungerar. I stället för personer som besiktigar vid vissa tidpunkter kan sensorer användas, som exempelvis varnar när det uppstår problem med någon växel eller om det händer något på rälsen.

– Vi kommer att kunna åtgärda problem mer effektivt och snabbare, och även innan de uppstår, säger Lena Erixon.

Trafikverket använder sig mer och mer av så kallade förkommersiella upphandlingar, där innovativa lösningar kan tas fram i dialog med leverantörer. Ett exempel är elvägar.

– Vi har två elvägar på försök i Gävle–Sandviken och utanför Arlanda. På den ena hämtar fordonen elen uppifrån och vid den andra från vägbanan. Vi kommer att gå ut med fler piloter, berättar Lena Erixon.

I kristallkulan finns även självkörande fordon. Både personbilar, bussar, lastbilar och sopbilar.

– Här måste vi, de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och kommunerna fundera på hur vi ska anpassa infrastrukturen. Ska vi blanda fordon eller ha avdelat nät för självkörande fordon?

Lena Erixon tror att det kommer att hända mycket på området redan under planperioden.

– I första hand som olika demonstrationer och piloter.

Digitaliseringen ska också effektivisera inhämtning och förmedling av information.

– Resenärerna kan hämta trafikinformation och göra val på ett bättre sätt. Även för gods och näringsliv kan vi tala om vilka vägnät som är lämpliga att åka på eller inte och var tyngre fordon kan tillåtas.

Kopplingen mellan trafikinfrastruktur och bostadsbyggande blir allt tydligare. Det finns flera uppgörelser mellan staten och kommuner, där kommunerna lovar att bygga bostäder i utbyte mot utbyggnad av trafiksystem, som storstadsöverenskommelsen, stads-miljöavtalet och Sverigeförhandlingen om höghastighetsbanorna.

– Det handlar om ett mer transporteffektivt och hållbart samhälle. Och vår, kommunernas och regionernas, planering hänger ihop. När man bygger ut bostadsområden måste man säkerställa att man har väl fungerande kollektivtrafik, säger Lena Erixon.

Fyrspåret mellan Uppsala och Stockholm är ett tydligt exempel.

– Ja, det är kanske det bästa exemplet på hur utbyggnaden av infrastruktur kan bidra till fler bostäder och att man säkerställer fungerande kollektivtrafik. Annars skapar man en struktur där människor är helt beroende av bilen för att kunna ta sig fram.

Höghastighetstågen är en svår nöt för de politiska partierna att knäcka. Regeringens och oppositionens samtal om de nya banorna för snabbtåg ser ut att ta en paus till efter valet. Ingen vill riktigt binda sig i frågan som handlar om investeringar på över 200 miljarder kronor.

Sverigeförhandlingens alternativ var tåg som går i 320 kilometer i timmen. Trafikverket föreslår lägre hastighet, 250 kilometer i timmen. Pengar behövs till drift och -underhåll av väg- och järnvägsnäten.

– Vi bygger gärna höghastighetsbanor för högre hastighet, men vi måste se till att finansiera dem utan att det tränger ut andra projekt. Det här var vårt förslag till avvägning, säger Lena Erixon.

Vad är skillnaden i pengar mellan ert och Sverigeförhandlingens förslag?

– Vi har bara tittat på vissa delar i grundförslagen, men det handlar om en bit över 10 miljarder kronor bara för de etapper som ligger i systemet, säger Lena Erixon.

Trafikverket har pekat på att lånefinansiering skulle kunna vara en möjlighet.

– Men det är en politisk fråga.

Det svenska järnvägsnätet lider av eftersatt underhåll och består till stor del av enkelspår. En kraftig ökning av trafiken, en snörik vinter i norra Sverige, många tågförseningar under våren och extremvärmen i somras har tydliggjort bristerna.

Lena Erixon ledde själv Kapacitetsutredningen för några år sedan, som identifierade flaskhalsarna i systemet och föreslog åtgärder.

– Våra slutsatser stämde bra. Många av de sträckor vi pekade ut byggs ut nu, bland andra Ostlänken, Göteborg–Borås, Malmö–Lund och Lund–Hässleholm, säger hon.

Däremot gick inte utredningens förslag till höjningar när det gäller underhållet igenom.

– Med facit i hand borde man ha prioriterat underhållet högre.

Men den nuvarande transportplanen innehåller kraftigt ökade underhållsinsatser. Ett krux är att åtgärder mot tågstrulet också skapar tågstrul.

– Vi gör exempelvis ett stort arbete på banan Stockholm–Göteborg. Då går vi från dubbla spår till enkla spår och det gör banan mer känslig för störning. Vi ser att det på-verkar punktligheten negativt, säger Lena Erixon.

Tågförseningar som drabbar resenärer blir ofta nyhetsstoff. Störningar i godstrafiken blir sällan lika uppmärksammade.

– Nej, det är inte alls lika publikt, men det är jätteviktigt att det fungerar. Även godstrafiken har tider att passa, till exempel i Göteborgs hamn. Eller det får inte bli stopp i produktionen på Volvo eller i andra industrier.

– Samtidigt lägger godstrafiken in mer marginaler, allt gods är inte lika tidsberoende.

En hel del godstrafik har flyttats från järnvägar till vägar och sjön. Men Trafikverket jobbar på att vända trenden.

– Vi samarbetar med godsentreprenörerna för att ta fram åtgärder som ger bäst effekt. Det kan handla om att gå med längre tåg -eller som på Malmbanan, där vi förstärker för tyngre- tåg, säger Lena Erixon.

Konflikt mellan landsbygd och storstad kan uppstå inte minst vid stora infrastruktursatsningar. Hur hanterar ni den?

– Jag tycker att vi tydligt har plockat upp den frågan. Mycket av näringslivets transporter sker i landsbygden och det är viktigt att -säkerställa att det fungerar.

– Men vi har en kraftig urbanisering och det är naturligt att mycket av de stora investeringarna sker i städerna. Sedan är flera av dem viktiga även för landsbygden. Citybanan i Stockholm är bra även för omkringliggande områden, den ökar kapaciteten och ger ett bättre fungerande system.

Lena Erixon har själv gjort en lång resa från uppväxtens Farsta till Falun där hon bor i dag.

Är inte tågen till Dalarna ofta försenade?

– Nej, de går ganska bra. Jag reser mycket. Mest försenad har jag varit när jag åkt med flyget.

Hur reser du helst, tåg eller flyg?

– Jag föredrar tåg. Och det är inte bara för att jag är generaldirektör på Trafikverket. Med tåg kommer man ofta från citykärna till citykärna.

Det handlar om ett mer transporteffektivt och hållbart samhälle. När man bygger ut bostadsområden måste man säkerställa att man har väl fungerande kollektivtrafik.” Avsändare: Lena Erixon

Hans Perkiö