Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Upphandling

Skralt intresse för återvunnet – ”Lång väg kvar”

Publicerad: 8 juni 2021, 09:32

”När de stora kommunerna nu börjar prioritera detta finns det nu förutsättningar för att det ska ge effekt”, säger Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells och expert på upphandling.

Foto: Mattias Johansson majo.se

Upphandling av återvunnet material kan ge den gröna omställningen en rejäl knuff. Intresset ökar i kommunerna, men mycket långsamt. ”Ambitionen måste vara glasklar i upphandlingen varje dag”, säger experten Pär Larshans.


Ämnen i artikeln:

UpphandlingskriterierÅtervinningMiljöHållbar offentlig upphandling

I Ragn-Sells årliga kartläggning svarar 25 kommuner att de prioriterar återvunnet material i sina upphandlingar. Det är bara fyra fler än i fjol. På den positiva sidan framkommer dock att potentialen är större eftersom nio av tio kommunpolitiker vill att återvunnet material ska prioriteras i deras kommun.

– Det intressanta är att det tillkommit 18 nya kommuner och att de nytillkomna är väldigt tydliga med att de verkligen vill satsa på detta. Tidigare har många svarat mer utifrån en ambition än vad de verkligen gjort på upphandlingsområdet. Eller så har arbetet byggt på eldsjäl som slutat, säger Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells och expert på upphandling åt regeringens delegation för cirkulär ekonomi.

Han medger att resultatet är skralt, men räknar fortfarande med att alla kommuner ska prioritera återvunnet material i sina upphandlingar senast 2030. Det positiva är att stora kommuner nu är med på tåget. 

– Varje år upphandlar kommunerna varor och tjänster för 350 miljarder kronor. Om fler prioriterar återvunnet material kan det ge omställningen till ett hållbart samhälle en rejäl knuff. Men ambitionen måste vara glasklar i de riktlinjer som styr upphandlingen varje dag. 

– När de stora kommunerna nu börjar prioritera detta finns det nu förutsättningar för att det ska ge effekt. Genom stora volymer kommer det bildas en marknad, vilket gynnar även de mindre kommunerna och gör det lättare för dem att haka på. Det gör att jag ändå ser positivt på resultatet, säger han.   

LÄS MER: Nya upphandlingsregler ska öppna för idéburen välfärd. 

Bland de stora nytillkomna kommuner som uppger att de prioriterar återvunnet i sina upphandlingar märks Göteborg, Luleå, Borås  Sollentuna och Nacka.   

Pär Larshans understryker vikten av att kommunerna antar en uppphandlingspolicy som innehåller krav på att prioritera återvunnet i inköpen.

– Vi vet att till exempel Malmö gör mycket för att öka andelen återvunnet material i sina upphandlingar, de har t ex prioriterat att rivningsmaterial från fastigheter ska användas i nya byggnader. Men det finns fortfarande inte med i den övergripande upphandlingspolicyn. 

Det måste till en praxis, understryker han. 

– Det pågår olika initiativ runt om i landet, men för att få en riktig effekt behöver det bli en norm och inte något som sker i enskilda projekt. Jag tror att det sker enskilda projekt i de flesta av Sveriges kommuner men vi saknar systematiken i samhället.  

Samtidigt anger bara 62 kommuner att deras riktlinjer för upphandlingar nämner cirkulär ekonomi, det vill säga ett system som innebär att material cirkulerar i kretslopp och används om och om igen.

LÄS MER: Så påverkar bostadsbolagens inköp klimatet. 

– Det är jättelite, det borde vara 290 stycken. Det visar att det är lång väg kvar. Jag hade hoppats att minst 25 procent av kommunerna skulle prova att jobba med detta inför valåret 2022. Min slutsats är att allt tal om cirkulär ekonomi inte har trattat ned på lokal nivå, säger Pär Larshans.

För att omställningen ska lyckas måste alla aktörer i samhället visa på goda exempel, frågan måste in i praktiken hos kommunerna, i ledningar för de kommunala bolagen och drivas politiskt med tydliga ambitioner, poängterar han.

– Så länge tjänstemännen inte har det stödet blir det väldigt svårt att genomföra nya sätt att upphandla, understryker han.

Upphandlingsmyndigheten har nyligen fått ett uppdrag av regeringen att undersöka hur upphandlingar kan ske med fokus på cirkulära flöden.

– Jag hoppas det får fler kommuner att agera. Regeringen prioriterar byggmaterial och utsortering av byggavfall och ställer krav på det. Men det hjälper inte om ingen vill ha det. Även till exempel gips och isolering går ju att få cirkulärt. I upphandlingsunderlagen till byggföretagen måste det ställas krav på att återvunna material ska prioriteras. 

Regeringen behöver sända tydliga signaler om vikten av att prioritera återvunna material vid upphandlingar för att en marknad ska kunna skapas, slår Pär Larshans fast. 

Alla kommuner borde ha detta på agendan, men det kan vara så att de behöver tydligare styrning uppifrån, befarar han.

– Jag hoppas att kommunpolitikerna förstår att det inte räcker med fagra ord. Här har de möjlighet att göra skillnad. Min tro är att när nu flera stora kommuner prioriterar återvunnet så kommer förändringen att slå igenom.

Totalt 204 av landets 290 kommuner har besvarat Ragn-Sells enkät. Nu vidtar djupintervjuer, och mer detaljer om vad kommunerna gör kommer att släppas i september.   

Kommunerna återvinner eller återanvänder i dag tex papper, möbler och kontorsinredning.

– Den marknaden har ökat markant, men det är lågt hängande frukter. De stora flödena finns i infrastruktur och byggsektorn, avslutar han. 

Kommunerna som satsar på återvinning

Totalt svarar 25 kommuner i år att deras riktlinjer för upphandling säger att varor tillverkade av återvunnet material ska prioriteras: Borlänge, Borås, Boxholm, Båstad, Enköping, Eslöv, Gagnef, Gävle, Göteborg, Habo, Heby, Kalmar, Ludvika, Luleå, Nacka, Skurup, Sollentuna, Strängnäs, Söderköping, Södertälje, Vaxholm, Vimmerby, Värmdö, Åmål och Österåker.

 

 

 

 

Barbara Taltavull

redaktion@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News