Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Upphandling

Skilj på driftentreprenader och privatiseringar

Att använda ordet privatisering leder ofta fel då det egentligen handlar om konkurrensutsättning av offentliga verksamheter. I sådana processer finns det fyra aspekter som ofta förbises.

Publicerad: 18 oktober 2011, 12:10

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Media använder begreppet ”privatisering” lite ovarsamt. Även husorganet Dagens Samhälle har svårt att hålla isär begreppen. Som regel sätts i den allmänna debatten likhetstecken mellan privatisering och skattefinansierad driftentreprenad, som huvudmannen lägger ut som driftuppdrag till vad som oftast är en privat utförare. Ansvaret för resultat och kvalitet ligger kvar hos uppdragsgivaren på samma sätt som gäller för egenregin. Rätt begrepp här borde vara ”alternativa driftformer” eller ”konkurrensutsättning." ”Privatisering” förbehålls sådant som inte finansieras via skattsedeln.

Bortsett från begreppen – som i sig inte är oväsentliga då orden leder tanken – är frågan om alternativa driftsformer utgör kungsvägen till utveckling och förbättring? Det finns enligt min mening inget givet svar på den frågan. Snarare handlar det om hur och var och i vilka sammanhang. Det gäller att på förhand bestämma vilka värden och mål som eftersträvas. Det gäller också att vara en kompetent beställare och, på rätt sätt mot rimligt satta krav och mål, följa upp vad som levereras.

Sanktionsmöjligheterna mot den – både bland externa utförare och inom egenregin - som inte lever upp till avtalet måste också vara tydliga och kraftfulla. Här saknas det kraftfulla nypor idag. Kontraktsstyrningens möjligheter och begränsningar är ett forskningsområde som borde ges ökat utrymme. Går det överhuvudtaget att rättvist spegla en verksamhet via krav, mätningar och inspektioner?

Det finns också andra ibland förbisedda aspekter som bör uppmärksammas vid driftentreprenader:

• Valfrihet ger ökad nöjdhet i sig. Givet en viss service- och kvalitetsnivå upplever brukaren/kunden större nöjdhet när denne själv får välja. Man upplever sig medansvarig i tjänstens utförande då man själv valt den som ska utföra uppdraget. Vid monopol upplever de inte sällan att gräset är grönare på andra sidan eftersom ingen valsituation är vid handen.
• Organisationsutveckling blir en synergieffekt. Verksamhetsområden som konkurrensutsätter sin verksamhet måste genomlysa sin egen organisation och arbetssätt vilket kommer hela verksamheten till del.
• Attityden blir annorlunda. Förhållningssättet bland ledning och medarbetare till brukaren/kunden inom en driftverksamhet som får sin huvudsakliga inkomstkälla per kund blir annorlunda än där man tar kunden för given. Kunden blir en tillgång istället för en belastning. Men samtidigt finns en risk för att de ekonomiska incitamenten blir alltför starka.
• Överdrivet kravställande gynnar koncerner. Avknoppning där anställda bildar egna bolag och småföretagande har svårt att göra sig gällande när kraven vid upphandling blir omfattande och komplexa. Utgångspunkten blir indirekt att skydda upphandlaren mot eventuella förbiseenden snarare än att tjäna verksamhetens bedrivande.

Möjligheterna och fallgroparna med driftentreprenader är många. Inom till exempel skolans värld blir det extra knepigt då rågången mellan kommunens roll kontra statens dito inte är entydig. Allmänt sett bör medborgar- och kundnyttan vara vägledande och ideologisk konkurrensutsättning undvikas. Framtiden utmanar med ökade krav på offentlig sektor i kombination en åldrande befolkning, och det som kallas för diagnosinflation kryddat med färre yrkesverksamma som ska stå för slutnotan.

Bengt Wellermark, Utvecklingsstrateg Vetlanda kommun

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev