Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Upphandling

”Risk för överbelastning vid nya upphandlingskrav”

Att göra arbetsrättsliga krav obligatoriska vid upphandling av exempelvis bygg, städ och taxi kommer få mycket omfattande konsekvenser för lokala myndigheter, skriver Sveriges Offentliga Inköpare.

Publicerad: 13 april 2017, 08:22

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

För att Sveriges offentliga aktörer med framgång ska kunna implementera de nya reglerna måste det till kompetensförstärkningar i hela den offentliga sektorn, skriver debattörerna.


Ämnen i artikeln:

Offentlig sektor

I Sveriges Offentliga Inköpare företräder vi drygt 1 500 medlemmar som arbetar med inköp i offentlig sektor. Det är våra medlemmar som ska göra jobbet när de nya reglerna för offentliga upphandlingar införs. I vårt remissvar till regeringens ursprungliga förslag om arbetsrättsliga krav skrev vi om de farhågor vi ser i förslaget och som riskerar att överbelasta offentliga inköpare i landet.

Självklart ska vara schysta villkor för arbetskraft som utför tjänster som betalas med offentliga medel. Det är bra att regeringen vill säkra att det offentliga inte bidrar till lönedumpning. Däremot är vår tydliga uppmaning är att regeringen inför ett införande av arbetsrättsliga krav säkrar att svenska myndigheter faktiskt har förutsättningarna för att hantera de nya reglerna. Så är inte fallet idag.

SOI ser fyra konkreta risker för upphandlande myndigheter och enheter med regeringens förslag.

■ Det saknas kompetens att anställa

De nya reglerna riskerar att överbelasta lokala myndigheter, kommuner et cetera. Att göra arbetsrättsliga krav obligatoriska vid upphandling av exempelvis bygg, städ och taxi kommer få mycket omfattande konsekvenser för lokala myndigheter, som då får en omedelbar skyldighet att anställa ny kompetens för att kunna leva upp till kraven i förslaget. Och den kompetensen är redan idag en bristvara.

■ Det finns osäkerhet kring uppföljning

Utredningen som ligger till grund för regeringens förslag ansåg inte att det fanns tydliga lagkrav på uppföljning av särskilda kontraktsvillkor som de föreslagna. Det är dock fel. EU-domstolen har varit tydlig i att alla kontraktsvillkor ska kunna följas upp. Vi är mycket oroade över att man nu beslutat om nya regler utan att det framgår tydligt hur de ska kunna följas upp. I praktiken lämnar regeringen över ansvaret på de upphandlande myndigheter.

■ Otydliga kollektivavtal kan leda till regelbrott

Det finns nästan 700 kollektivavtal i Sverige. Många är otydliga och de flesta är inte allmänt tillgängliga. Ibland kan flera kollektivavtal vara tillämpliga på ett visst avtal. För till exempel en enskild kommun kan det vara oerhört komplicerat, om inte omöjligt, att avgöra vilket kollektivavtal som ska gälla. Då blir det också svårt att veta vilka konkreta krav man ska ställa samt vad man ska följa upp. Denna otydlighet kan i värsta fall leda till att upphandlande myndigheter bryter mot de nya upphandlingsreglerna.

■ Ökad risk för överklaganden

Regeringens förslag anger att den upphandlande myndigheten ska ställa krav vid upphandling inom vissa branscher om det anses behövligt. Det innebär att den enskilde offentliga inköparen bör utreda och försäkra sig om i vilka branscher dessa krav ska ställas. Regeringen har i tidigare förslag pekat ut städ, taxi och byggsektorn men det kan finnas andra branscher på lokal nivå som kan anses vara riskfyllda ur ett arbetsrättsligt perspektiv. En sådan bedömning blir oerhört komplicerad och resurskrävande att göra. Sedan kan man ju också fråga sig hur domstolarna kommer att ställa sig till  den upphandlande myndighetens bedömning. Risken är att det kan leda till fler överklaganden.

För att Sveriges offentliga aktörer med framgång ska kunna implementera de nya reglerna måste det till kompetensförstärkningar i hela den offentliga sektorn. Det kräver nya utbildningar och inte minst måste regeringen inse att det kommer kosta stora ekonomiska resurser hos landets myndigheter.

Dessutom ökar trycket på Upphandlingsmyndigheten att omgående leverera villkor och kriterier som kan användas i upphandlingarna. Upphandlingsmyndigheten måste därför också ges resurser till att leverera stöd och support för de 4100 organisationer som berörs. Vi är osäkra på hur väl rustade myndigheten är för det i dagsläget.

Från Sveriges Offentliga Inköpares sida delar vi regeringens intention om att säkra bra villkor för de som arbetar inom och med offentlig sektor. Men om regeringen tar beslut om arbetsrättsliga villkor vid upphandling måste regeringen också ta ansvar för att reglerna kan genomföras utan att skapa en ohållbar situation runt om i landets kommuner, regioner och andra myndigheter. Det ansvaret har regeringen ännu inte tagit, men från SOIs sida bidrar vi gärna till att få en effektiv implementering till allas bästa.

Emma Breheim, ordförande Sveriges Offentliga Inköpare

Henrik Karlsson, vice ordförande Sveriges Offentliga Inköpare

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Offentlig sektor

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News