Nya upphandlingsregler ska öppna för idéburen välfärd

Det är i en lagrådsremiss som regeringen presenterade i slutet av förra veckan som flera av förenklingsutredningens förslag från 2018 nu till sist genomförs.

LÄS MER: Ris och ros till förenklingsutredningens förslag (DS jan 2019)

Ett av förslagen ska göra det tydligare kring vad som gäller för direktupphandlingar och när upphandlingen måste annonseras.

– Det har funnits ett antal lagtekniska hänvisningar till EU-direktiv som har gjort det svårt även för jurister att hänga med i alla delar. Så det blir enklare nu, säger Anders Asplund, chefsjurist på Upphandlingsmyndigheten.

Dessutom föreslås en bestämmelse som ska uppmuntra till mer dialog i upphandlingar och en ny möjlighet att göra direktupphandlingar under pågående överprövning. Det sistnämnda ska underlätta för den upphandlande myndigheten att köpa in det den behöver i väntan på domstolens beslut. 

Det blir nya direktupphandlingsgränser, och för sociala och andra särskilda tjänster höjs beloppet för när det är okej att direktupphandla rejält, från 615000 till 7,7 miljoner kronor. Något som kan öka möjligheterna för exempelvis kvinnojourer att komma överens med kommuner om lösningar för skyddade boenden, tror civilminister Lena Micko (S).

”Det ger myndigheter och leverantörer större möjligheter att ingå överenskommelser genom mindre formella förfaranden. Min förhoppning är att detta förslag ska kunna underlätta för till exempel små och nystartade företag och idéburna aktörer att få utföra tjänster åt det allmänna trots att de kanske inte har den kapacitet som krävs för att delta i ett annonserat upphandlings­förfarande”, skriver hon i en kommentar till Dagens Samhälle.

LÄS MER: Upphandling kan vara hot mot kvinnojourer 

Det här förslaget har både Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket gjort tummen ned för i sina remissvar. Men Forum, intresseorganisationen för idéburna organisationer med social inriktning, har lyft frågan i flera år och är nöjda.

”Om det går igenom så finns ett juridiskt handlingsutrymme som är välkommet – det blir sedan upp till den politiska viljan hos upphandlande kommuner och regioner att omsätta det i praktiken”, skriver Karin Svedberg som sitter i Forums styrelse och arbetar på arbetsgivarorganisationen Fremia.

Hon tror dock inte att den kraftigt höjda direktupphandlingsgränsen i praktiken får mer än marginell effekt för Forums medlemmar.

”Den gräns som föreslås är fortfarande låg i välfärdssammanhang, det går inte att bedriva omfattande eller långsiktig social verksamhet inom ramen för den föreslagna gränsen. Oavsett detta är det ett positivt steg som kan ha betydelse för sammansättningen av välfärden i Sverige, där idéburna organisationer står för en liten andel av den upphandlade välfärden”, skriver Karin Svedberg.

Ett annat förslag som kommer att få konkret påverkan på inköparnas arbetsbörda är att kravet på att annonsera direktupphandlingar i efterhand i en databas slopas för upphandlingar under 700 000 kronor.  

– Det tycker vi är praktiskt. Som regelverket såg ut ett tag skulle man efterannonsera ned till sista kronan, vilket innebar att om jag köpt fikabröd till min lilla enhet så skulle det efterannonseras, säger Anders Asplund på Upphandlingsmyndigheten.

LÄS MER: Nya uppgifter för upphandlare ska ge bättre statistik 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari nästa år, men förslaget ska först granskas av regeringen och lagrådet.