Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Upphandling

Nu finns inga ursäkter för att välja bort svensk mat

Det går inte längre att skylla på lagstiftningen för att välja bort närproducerad och svensk mat i offentliga upphandlingar. Finns viljan så finns möjligheten. Men för att uppnå högsta kvalitet krävs kunskap och uppföljning. Det skriver Ola Göransson, kycklingbonde och ordförande i Svensk Fågel.

Publicerad: 3 mars 2014, 12:13

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Ekologisk matUpphandlingskriterierSkolmat

Efterfrågan på kyckling ökar. Ändå väljer många kommuner att köpa importerad lågpriskyckling i stället för att välja svenskt. Enligt en granskning som SVT har gjort är 75 procent av kycklingfiléerna som serveras i kommunala skolor och på äldreboenden importerade, när de skulle kunna komma från svenska gårdar.  En utveckling som inte bara missgynnar skolbarnen och de äldre, utan även den svenska landsbygden.

Kvalitet handlar inte bara om smak utan även om säkerhet, djurvälfärd och klimat. Det borde vara självklart att ställa höga krav på dessa faktorer. Vi som är medlemmar i Svensk Fågel har bland det tuffaste regelverket i världen:

• Svensk kyckling kan spåras hela vägen från var den är kläckt, uppfödd, slaktad och förädlad vilket säkerställs genom vårt ursprungs- och kvalitetsmärke, den gula pippin. Märkningen berättar också hur långt kycklingen har transporterats och vilka djurskyddsregler den har levt under.

• Den svenska kycklingen är garanterat fri från salmonella och uppväxt på foder utan tillväxtantibiotika och fiskmjöl. Slutprodukten innehåller inte onödiga och främmande tillsatser av vatten eller E-nummer.

• Den svenska kycklingen är klimatsmart. Exempelvis har vi egna kretslopp på våra gårdar där vi använder halm- och flispannor för att värma upp gårdar och stallar.

I offentliga upphandlingar går det inte längre att skylla på lagstiftningen för att inte välja närproducerat och svenskt – finns viljan finns möjligheten att ställa kvalitetskrav motsvarande det svenska. Men det förutsätter att man vet vad man ställer för krav och att de följs upp. Att bara hänvisa till djurtäthet räcker inte, det är att göra det för enkelt för sig. Svenska bönder måste leva upp till en rad krav för att komma upp i maximalt djurantal i stallet, en beläggning som fortfarande ligger lägre än i övriga EU. Politiker och upphandlingsansvariga måste därför vara kritiska till hur upphandlingen följs upp.

Men kraven varken börjar eller slutar på gården. Viktiga skillnader mellan svensk och annan kycklinguppfödning är att hönan som värpt kycklingen sluppit näbbtrimmas, att antal djur och sittpinnar är hårdare reglerat och att det på slakteriet ställs höga krav på strömstyrkan för att säkerställa att kycklingen verkligen är bedövad före avlivningen. Allt detta gör svensk uppfödning och produktion dyrare, vilket bestraffas i konkurrensen om billig mat, såväl i detaljhandeln som i den offentliga sektorn.

Om regeringen och landsbygdsminister Eskil Erlandsson tycker att maten i den offentliga sektorn ska förbättras, och att vi ska behålla en levande landsbygd, borde man göra allt för att stärka och möjliggöra val av svenska råvaror. Inte backa eller vurma för en produktion i Tyskland eller Thailand där kraven inte alls är lika långtgående. Offentliga upphandlare kan bli bättre på att ställa krav på maten som köps in – om det finns en politisk vilja i kommunerna.

Ola Göransson, kycklingbonde och ordförande Svensk Fågel

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News