Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Upphandling

MP: Sätt upp mål för rättvis handel

Publicerad: 15 augusti 2018, 07:25

Per Bolund (MP), finansmarknads- och konsumentminister

Den offentliga sektorn bör få konkreta mål för socialt hållbar upphandling, på liknande sätt som i dag gäller för ekologiska livsmedel, föreslår Miljöpartiet.


Ämnen i artikeln:

MiljöpartietPer BolundLivsmedel

Nyligen presenterade regeringen en färdplan för fri och rättvis handel som ska främja ekonomisk tillväxt, bekämpa fattigdom och leva upp till målen i Agenda 2030.

Arbetet sker tillsammans med det civila samhället och näringslivet. Miljöpartiet vill nu gå vidare och koppla konkreta mål till färdplanen. Det kan ske på liknande sätt som den nationella livsmedelsstrategins mål att 60 procent av de offentliga livsmedlen ska vara ekologiska till 2030.

– Det är dags att ta nästa steg för att nå socialt hållbar upphandling, säger Per Bolund (MP), finansmarknads- och konsumentminister.

Det handlar om att den offentliga sektorn kan gå i spetsen för bättre villkor för dem som arbetar i industrier som exporterar produkter till Sverige.

– Flera rapporter har visat på allvarliga problem, som slavliknande förhållanden, barnarbete, orimligt låga löner och dålig arbetsmiljö.
Det är villkor som vi aldrig skulle acceptera i Sverige, men som förekommer i produktionen av importerade varor, säger Per Bolund.

Sverige framhålls som ett föregångsland när det gäller att ställa sociala krav, men kan göra mycket mer, anser Miljöpartiet.

– Det svenska folket visar att det vill göra skillnad. Köp av Fairtrademärkta varor ökar och var tredje kommun är Fairtrade city, säger Per Bolund.

Om kraven på etisk handel ska vara desamma som för ekomat är för tidigt att säga. Miljöpartiet vill ge Upphandlingsmyndigheten uppdraget att kartlägga hur stat, landsting och kommun i dag upphandlar rättvist och ge förslag på vilka mål som kan sättas upp.

– Men vi tycker att den modell med procentmål för ekologiska livsmedel är i högsta grad rimlig, säger Per Bolund.

Att målen ska vara uppfyllda till 2030 kan vara rimligt.

– Det är bra att sätta mål en bit in i framtiden. Det kräver tid att ställa om processer när det gäller upphandlingar.

Den nya upphandlingslagstiftningen har undanröjt många hinder som tidigare funnits när det gäller att ställa sociala krav, menar Per Bolund.

Största bekymret är bristen på kunskap, inte minst om produktionsvillkoren i leverantörsländerna. Här har framför allt organisationer som Fairtrade och Swedwatch tagit fram flera rapporter om arbetsförhållanden i andra länder, särskilt i Sydostasien, Afrika och Latinamerika.

2007 avslöjade Swedwatch oegentligheter i Pakistan, där kirurgiska instrument tillverkades för export. Det blev en väckarklocka för de svenska landstingen, som bestämde sig för att ta socialt ansvar
i upphandling. Till en början de tre största landstingen, men sedermera anslöt sig samtliga landsting.

2012 anställdes Pauline Göthberg som nationell samordnare för landstingens och regionernas arbete med hållbar upphandling. Landstingen har låtit göra flera så kallade revisioner hos leverantörer, som bland annat gäller tillverkning av handskar i Malaysia och förhållanden i kycklingindustrin i Thailand.

På kommunsidan finns Hållbarhetskollen, som drivs av SKL Kommentus. Ett nittiotal kommuner har tecknat sig på ramavtalet för uppföljandekontroll. Sedan starten har över 30 revisioner utförts. Granskningen av kycklingindustrin i Thailand gjorde Hållbarhetskollen och landstingens/regionernas nationella samordnare tillsammans.

Rättelse: I en tidigare version av texten uppgavs felaktigt att det utförts över 330 revisioner inom ramavtalet för uppföljandekontroll. Rätt antal är i stället 30 revisioner.

Hans Perkiö

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News