Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag17.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Upphandling

Moderna upphandlingar ställer hårda sociala krav

Det är beklämmande att representanter från Svenskt Näringsliv ondgör sig över att kommuner gör sitt jobb och ställer krav i upphandlingar som driver på för en bättre miljö och främjar mänskliga rättigheter, replikerar Lari Pitkä-Kangas.

Publicerad: 4 april 2013, 11:46

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Upphandlingskriterier

Birgitta Laurent och Malin Sahlén argumenterar i sin replik i Dagens Samhälle den 27 mars för att upphandling ska ske utan ”lokalpolitiskt tyckande och politisk opportunism”. Men det är ett faktum att stora upphandlingsaktörer som kommuner och landsting är politiskt styrda organisationer. Vad vi som kommun upphandlar har stor betydelse för både människor och miljö. Därför är det naturligt att övergripande politiska mål om miljö och mänskliga rättigheter avspeglas i de offentliga upphandlingar som kommunen gör.

Självklart måste upphandlande myndigheter följa existerande lagar och regler. Men argumenten som Laurent och Sahlén använder vittnar om att de inte alls hängt med i den senaste tidens upphandlingsdebatter eller utveckling av upphandlingsfrågor varken i Sverige eller på EU-nivå. Upphandlande myndigheter inte bara får, utan uppmuntras också, att ställa fler etiska och sociala krav för att driva på utbudet genom efterfrågan. Inte minst uppmärksammar Anders Wijkman detta i Upphandlingsutredningen där han ifrågasätter det faktum att lägsta pris alltför ofta är det enda kravet som ställs, vilket sker på bekostnad av producenternas arbetsvillkor och miljöhänsyn.

Kommuner har stora möjligheter att själva bestämma vilka produkter de ska upphandla så länge kraven går att följa upp och att grundläggande upphandlingsprinciper som likabehandling och icke-diskriminering efterlevs. Att påstå att kommunerna inte kan, får eller bör ställa etiska eller sociala krav vid upphandling ter sig därför märkligt i sammanhanget.

Det är beklämmande att representanter från Svenskt Näringsliv ondgör sig över att kommuner gör sitt jobb och ställer krav som driver på för en bättre miljö och främjar mänskliga rättigheter. Istället för att agera bromskloss borde Svenskt Näringsliv uppmuntra nya idéer som tar fasta på en hållbar utveckling, och som driver utvecklingen och företagande framåt.

Lari Pitkä-Kangas, kommunalråd (MP) Malmö stad Foto: Per Wilkens

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Upphandlingskriterier

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev