Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Upphandling

Låt inte politisk opportunism styra upphandlingar

Vi måste vara medvetna om vart gränserna går för olika slags Fair trade-krav i upphandlingar. Annars blir inte resultatet hållbart ur något perspektiv, replikerar Birgitta Laurent och Malin Sahlén.

Publicerad: 27 mars 2013, 10:24

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Upphandlingskriterier

Helena Markstedt skriver tillsammans med andra företrädare för Fairtrade City i Dagens Samhälle 20 mars att man kan ställa etiska och sociala krav i offentlig upphandling så länge som EU:s grundläggande upphandlingsprinciper, såsom likabehandling och icke-diskriminering följs. Där är vi helt överens. Poängen i vårt första inlägg var dock en annan. Dessa möjligheter har också gränser och vi kommer att få stora praktiska problem i upphandlingssammanhang om vi inte är medvetna om var gränserna går. Låt oss ge några exempel:

• Fair trade-märkning är inte ett legalt krav i en offentlig upphandling eller ett bevis på att en produkt eller tjänst är etiskt eller socialt bättre än andra. Att ställa krav på denna typ av märkning, eller för den del andra märkningar, är inte i överensstämmelse med gällande regler. Tyvärr får vi ofta signaler från företag om att det i en upphandling ställs krav på att en vara skall vara av ett särskilt märke ”eller likvärdig” men samtidigt upplever leverantörer att en sådan formulering i ett förfrågningsunderlag gör det svårt att offerera en annan produkt än den av det särskilda märket.

• Det är inte tillåtet att ställa kravet att en vara skall vara närproducerad. Även om många politiker ser det som önskvärt så strider ett sådant krav mot EU:s grundläggande principer.

• På senaste tiden har det från flera håll framförts krav på att en leverantör inte skall få ha en koppling till så kallade skatteparadis. Konkurrensverket har så sent som den 6 mars i år uttalat att ett sådant krav strider mot principerna om icke-diskriminering och likabehandling, proportionalitet samt öppenhet.

• Till detta skall läggas att det enligt rättspraxis inte är tillåtet att ställa krav som det i praktiken är omöjligt att följa upp. Om den upphandlande myndigheten inte följer upp ett kontrakt kan det leda till att leverantören inte tar uppställt krav på allvar, vilket snedvrider konkurrensen.

Vi menar att den legalitetsprincip som gäller i Sverige är väl värd att värna. Existerande regler och praxis skall följas. Godtyckliga krav utöver gällande rätt kommer leda till att företag som följer reglerna och kan leverera utmärkta och kostnadseffektiva produkter stängs ute från offentliga upphandlingar. Om vi låter lokalpolitiskt tyckande och politisk opportunism styra upphandlingar biter vi oss själva rejält i svansen och risken är uppenbar att resultatet inte blir hållbart ur något perspektiv.

Birgitta Laurent, expert på upphandlings- och konkurrensfrågor Svenskt Näringsliv

Malin Sahlén, nationalekonom Svenskt Näringsliv

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Upphandlingskriterier

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev