Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag10.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Upphandling

Jämställda villkor ger bättre upphandlingar

Låt oss göra ett tankeexperiment om upphandling av välfärdstjänster. Vad skulle hända om byggarna var anställda inom kommuner och landsting/regioner, och de anställda inom vården endast var anställda i privat sektor?

Publicerad: 8 mars 2013, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

JämställdhetUpphandlingsarbeteLOV

Upphandlingsutredningen har kommit med sin slutrapport som pekar på hur stora värden per år som upphandlas; mellan 550 och 600 miljarder kronor. Den påpekar att synen på inköp sällan diskuteras i offentlig sektor, trots att det som upphandlas ofta är kärnan i välfärden, som viktiga tjänster inom vård och omsorg.

Utredningen talar också om att det är stor skillnad på att driva välfärdstjänster i egen regi och att lägga ut dem på entreprenad. Detta ställer krav på ledarskap för att utveckla tydliga mål och avsätta de resurser som är nödvändiga.

Upphandling av välfärdstjänster är intressant, för där diskuteras prissättning utifrån målet att ingen oskälig vinst eller diskussion kring detaljfrågor om utförandet av tjänsterna ska uppstå. Däremot uppstår ingen sådan diskussion när det handlar om att upphandla till exempel byggtjänster för skolor och sjukhus. Ingen ifrågasätter vilka ersättningar som betalas eller vilka vinster som delas ut, trots att det även här handlar om skattepengar. Lagt bud ligger.

Låt oss därför göra ett tankeexperiment. Vad skulle hända om byggarna var anställda inom kommuner och landsting/regioner? Vad skulle hända om de anställda inom vården endast var anställda i privat sektor? Eftersom flest män arbetar inom byggsektorn skulle förmodligen lönerna från början ha höjts med argument som obekväma arbetstider, dålig arbetsmiljö och svårigheter att göra karriär i yrket, om byggarna mer eller mindre varit tvungna att jobba som offentliganställda. Något som många kvinnor har varit tvungna till inom vården.

Sanningen är att många byggen sker i offentlig regi. På vissa platser finns ingen konkurrens, eftersom så få svarar på upphandlingarna – byggföretagen är upptagna med andra jobb. Det här gör att kommuner och landsting antingen får acceptera det bud som finns eller avvakta och göra om upphandlingen för att få fler aktörer att välja mellan. Om samma förhållanden skulle råda inom vården skulle genast en diskussion uppstå om oskäliga bud och vinster.

Här syns alltså en tydlig skillnad på LOU – Lagen om Offentlig Upphandling – och LOV – Lagen om Valfrihetssystem – genom att LOV från början kräver tydlighet i kraven på utförarna, och jämställer de aktuella aktörerna oavsett driftsform men via kvalitetskriterier.

Om det finns en helhetssyn på vilka tjänster som ska upphandlas, och man använder LOV i stället för LOU, vore det också möjligt att jämföra kostnader för tjänster mellan olika branscher, till exempel mellan bygg- och vårdsektorerna. I förlängningen skulle det också medverka till en validering av lönesättningen mellan yrkena i de olika branscherna.

I dag fredag är det internationella kvinnodagen, en dag då Kristdemokraterna och många andra lyfter fram orättvisa inkomstskillnader mellan kvinnor och män. Det är viktigt att vara medveten om att LOV kan bidra till att jämna ut löneskillnader mellan offentlig och privat sektor. Om det 60-tal tjänster inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst som lagen omfattas av användes skulle fler företagare gynnas, speciellt kvinnor inom vård och omsorg. Kvinnor som arbetar inom de här sektorerna skulle få fler arbetsgivare att välja mellan och därmed möjlighet till större lönespridning.

Penilla Gunther, riksdagsledamot (KD)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev