Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag13.06.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Upphandling

Gamla fördomar styr kommuners inköp

Inom många kommuner och landsting finns uttalade och outtalade förlegade direktiv om att minska inköpen av varor i PVC-plast. De uttalade direktiven finns i inköpspolicyn, de outtalade sitter i väggen.

Publicerad: 2 januari 2012, 06:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Upphandlingskriterier

"Tveksam till om detta finns i något dokument, det är i så fall över tio år gammalt. Men det här diskuterar vi aldrig. Vi tar PVC-restriktionen för given. Möjligen kan VA-verket vid något tillfälle handlat in PVC-rör", sade den inköpsansvarige i en av de största kommuner på frågan hur policyn för PVC ser ut. Och han är inte den ende som reagerar med förlängda ryggmärgen.

PVC är en av de mest använda plasterna i världen, känd för sina pris- och prestanda kvaliteter. Materialet används till allt från lättstädade golv, vindkraftverk och till att lagra blod för att rädda liv. PVC är mycket slitstarkt och ger produkter med lång livslängd. Det bidrar till en effektiv resursanvändning.

I mitten av 1990-talet överskuggades dessa goda egenskaper av oro över vissa tillsatser samt brist på återvinningsmöjligheter. Inköpare, högre tjänstemän i kommuner och landsting och politiker bär fortfarande på en bild av PVC-plast som hade relevans för mer än 20 år sedan.

Mycket har emellertid hänt sedan dess. I dag kan PVC vara ett miljömässigt och långsiktigt hållbart alternativ för gröna inköp. Genom branschens miljöarbete har PVC nu en stor potential att passa in i ett hållbart samhälle.

För 20 år sen var återvinningen av PVC nära noll. Under 2000-2010 genomförde den europeiska PVC-branschen sitt frivilliga åtagande Vinyl 2010. Det resulterade i en framgångsrik insamling och återvinning. Den årliga återvinningen översteg 260 000 ton förra året. Dessutom har miljöpåverkan vid PVC-tillverkningen minimerats och nya tillsatser har ersatt gamla.

Inspirerad av framgångarna satsar nu industrin vidare. Den nya utmaningen heter Vinyl Plus och miljömålen är än ambitiösare. Här satsar också europeisk PVC-industri på öppenhet och transparens för att dela med sig av de kunskaper man har samt att få stimulans i sitt arbete att ta fram ännu bättre produkter. Man tvekar inte heller för att diskutera med dem som är oroliga och ta intryck av denna oro.
Till hjälp med hållbarhetsarbetet samarbetar branschen med den svenska organisationen Det Naturliga Steget.

Vi arbetar också tillsammans med de andra kemiföretagen i Stenungsund med visionen Hållbar Kemi 2030. Målet är en verksamhet baserad på förnyelsebara råvaror och energi. Hållbar Kemi 2030 handlar också om att skapa arbetstillfällen i Sverige, ta fram miljösmarta produkter samt minska växthuseffekten.

Vi hoppas att det inte dröjer till 2030 innan PVC betraktas som den klimatsmarta plast den faktiskt är redan i dag. Upphandlande tjänstemän har en viktig roll att spela, inte minst genom att ställ krav och aktivt stödja PVC-produkter som tillverkas och omhändertas av ansvarsfulla företag.

Lars Josefsson mfl, Styrelseordförande Ineos Sverige AB

Håkan Björnberg, Marknadschef Perstorp AB

Lena Lundberg, Ansvarig för PVC Forum, en sektorgrupp inom Plast- & Kemiföretagen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Upphandlingskriterier

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev