Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Upphandling

Forskare: Sätt betyg på leverantörer till offentlig sektor

Publicerad: 20 januari 2022, 13:02

Ett betygssystem likt det som finns för hotelltjänster, skulle göra att leverantörer till offentlig sektor tvingas leverera högre kvalitet, anser nationalekonomen Sofia Lundberg.

Foto: Mattias Pettersson

Inför ett nationellt betygssystem för leverantörer till offentlig sektor. Då sorteras de som inte håller måttet lättare bort. Dessutom måste hanteringen av kostnadsöverträdelser bli bättre. Det hävdar fyra forskare som studerat den offentliga upphandlingen.


Ämnen i artikeln:

Upphandlingskriterier

Varför blir upphandlade leveranser ibland mycket dyrare eller av lägre kvalitet än beräknat? 

Exemplen är många och blir ofta omskrivna: it-system som kostar många miljoner mer än ursprungsbudget, stödstrumpor som regionen plötsligt får betala flera tusen kronor mer för eller äldreomsorgsavtal som sägs upp för att omsorgen inte är tillräckligt bra.

De fyra forskarna som skrivit SNS konjunkturrådsrapport som presenterades i dag, torsdag, anser att svaret på frågan är osäkerhet i informationen, så kallad ofullständig eller asymmetrisk information som påverkar upphandlingarna.

Att man inte i förväg kan ha information om att en pandemi ska göra ansiktsmasker dyrare är självklart, men ofullständig information gör generellt att anbud är svåra att utvärdera så att rätt företag vinner och att kontrakt skrivs på tillräckligt bra sätt.

Genom bättre regelverk och mer medvetet arbete i upphandlingens alla faser går det att nå bättre resultat, anser forskarna. 

En konkret åtgärd de föreslår är att införa ett slags ratingsystem, där leverantörer till offentlig sektor betygsätts. Systemet liknas vid det som finns för till exempel hotell och taxitjänster, där användarnas erfarenheter ligger till grund för en bedömning. 

Så skulle en del av risken med asymmetrisk information undanröjas. Då skulle nämligen information som annars kanske bara sprids som rykten och inte går att verifiera i en anbudsutvärdering fångas upp, till exempel om ett företag levererat tjänster av dålig kvalitet i en annan kommun. 

– Det kan handla om hur förseningar har hanterats, om det har förekommit svart arbetskraft eller korruption som man inte kunnat upptäcka förrän man har leverantören på plats, säger Sofia Lundberg, professor i nationalekonomi och konjunkturrådets ordförande.

En annan effekt skulle enligt forskarna bli att leverantörer jobbar för att leverera bättre kvalitet och då höja sin rating och chans att vinna fler upphandlingar. 

I vilken typ av upphandlingar skulle ett betygssystem vara till nytta?
– Viktigast är det kanske i upphandlingar där det är svårt att beskriva kvalitet, där vi har mycket av det här en del kallar mjuka kvaliteter. Måltider är ett exempel och komplexa tjänster där det blir många dimensioner, säger hon.

Förslaget om ett ratingsystem fick mothugg av Upphandlingsmyndighetens generaldirektör Inger Ek på det seminarium där rapporten presenterades. 

– Om man tänker att det är en massa subjektiva eller till och med felaktiga underlag för ratingen, så kan det få motsatt konsekvens. I förlängningen skulle det kunna innebära att förtroendet för den offentliga affären raseras ännu mer. Samtidigt ska det ju ha betydelse om en leverantör inte uppfyller den kvalitet den utlovat, sa Inger Ek.

Men forskarna tror att dessa frågor går att lösa, bland annat genom att ha en standard för hur betygen sätts och att det är en oberoende part som handhar systemet.

– Det ska vara nationellt och det ska vara offentligt, just för att förebygga ett orättvist godtycke i ratingen, säger Sofia Lundberg.

LÄS MER: Hot om miljonavgifter – de kan få upphandlingsböter 

Rapporten tar också upp flera exempel på hur kostnaden för upphandlade projekt ibland blir mycket dyrare än vad anbudet var. Som en bro över Umeälven med en budget på 43 miljoner kronor, men där slutnotan blev 159 miljoner kronor. 

– Kostnadsavvikelser får vi räkna med, men att de är så stora är anmärkningsvärt, säger Sofia Lundberg. 

Hennes uppmaning är att redan när upphandlingsdokumenten skickas ut, så ska det stå tydligt och klart hur kostnadsavvikelser ska hanteras. 

– Vi rekommenderar ett kostnadsdelningskontrakt. Att man till exempel säger att blir det kostnadsöverskridelser över ett visst belopp – så delar vi på kostnaden. Det ska inte vara något man ska reglera i efterhand. Om jag har bjudit 99 miljoner, då ska det stå 99 miljoner i avtalet och allt över det ska vara stipulerat hur det ska regleras.

I rapporten redovisas siffror som visar att det finns en tendens att upphandlingarna blir allt färre och större, och att lägsta pris blivit vanligare som främsta utvärderingsmodell. Det kan tyda på att de som upphandlar väljer lösningar som är enklare att administrera och som innebär färre juridiska risker. Men då finns risk att upphandlingarna inte leder till den bästa affären.

Forskarna påtalar att det inte alltid är bra att samordna upphandlingar och göra stora gemensamma inköp. Det kan göra att små och medelstora företag, eller företag som är experter på en viss vara, inte kan delta i en upphandling där många varor och tjänster slagits ihop i ett kontrakt.

Tre nationalekonomer och en jurist bakom förslagen

SNS är en oberoende ideell förening som arbetar med forskning, mötesplatser och utbildning. SNS Konjunkturråd analyserar samhällsekonomin och hur den fungerar i olika frågor.
Årets konjunkturrådsrapport är skriven av
Sofia Lundberg, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan vid Umeå universitet.
Malin Arve, docent i nationalekonomi, Norwegian School of Economics.
Mats A Bergman, professor i nationalekonomi, Södertörns högskola.
Lars Henriksson, professor i rättsvetenskap, Handelshögskolan i Stockholm

 

 

Åsa Nilsson

Reporter

an@dagenssamhalle.se

Ämnen i artikeln:

Upphandlingskriterier

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev