Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Upphandling

För stort fokus på lägsta pris i upphandlingar

Debatten om LOU präglas av ytlighet och missförstånd. Kännedomen är för låg vilket bromsar utvecklingen av lagen. Det hindrar till exempel småföretag med innovativa lösningar från att delta i upphandlingar. Det menar Therese Klaar, upphandlingschef i Ekerö kommun.

Publicerad: 23 januari 2014, 13:07

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

EUUpphandlingskriterierUpphandlingsarbete

De nya EU-direktiven om upphandlingar har nu röstats igenom och detta ger i sin tur upphandlingsfrågorna en skjuts fram i rampljuset. Mer ljus på upphandlingsfrågorna är jättebra. Ännu bättre vore det om medierna och deras intervjuobjekt vore bättre pålästa kring regelverk och praktisk tillämpning. Efter den senaste tidens nyhetssändningar har jag konstaterat att upphandlingsdebatten fortfarande saknar djup. Vi rör oss kring samma frågeställningar och samma missförstånd som för några år sedan. Den som menar allvar med att vilja påverka upphandlingen i Sverige bör se till att ta debatten till en ny nivå. Inte minst därför att kunskapen om hur upphandling fungerar är viktig även utanför upphandlarnas snäva krets.

Vi hör om och om igen detta om lägsta pris, dels att det skulle vara ett krav att välja utefter lägsta pris och dels att den tilldelningsgrunden leder till en kvalitetssänkning. Det är därför intressant att titta lite närmare på hur det verkligen ser ut. LOU medger två grunder för tilldelning av kontrakt; det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga för den upphandlande myndigheten, eller det anbud som innehåller det lägsta priset. I det första fallet ställs ett antal obligatoriska krav som leverantören ska uppfylla, därefter finns flera tilldelningskriterier. Vanligtvis pris samt till exempel leveranstid, miljöpåverkan, erfarenhet eller något annat som den upphandlande myndigheten ser som ett mervärde.

Används lägsta pris som tilldelningsgrund ställs på samma sätt ett antal obligatoriska krav som leverantören ska uppfylla. De leverantörer som uppfyller dessa krav skiljs sedan åt genom priset. Eftersom det är upp till den upphandlande myndigheten vilka obligatoriska krav man vill ställa (inom lagens ramar) så kan det mycket väl vara så att en upphandling med tilldelningsgrunden lägsta pris har hårdare krav än en upphandling med fler tilldelningskriterier.

Enligt Siffror och fakta om offentlig upphandling (Rapport 2013:9) från Konkurrensverket så hade 48 procent av upphandlingarna i Sverige under 2012 ekonomiskt mest fördelaktiga anbud som tilldelningsgrund och 43 procent hade lägsta pris som tilldelningsgrund (om gällande övriga 9 procent saknas information). Jag ser inga konstigheter med de här siffrorna, då vissa upphandlingar lämpar sig väl för det ena medan en del lämpar sig bättre för det andra. Här går många debattörer fel.

Istället borde det talas mer om hur kontraktsuppföljningen kan byggas in i avtalen så att upphandlande myndigheter kan säkerställa att man verkligen får den kvalitet man har ställt krav på. Det här är ett reellt utvecklingsområde, som inte minst är viktigt för att skilja ut de oseriösa leverantörerna på marknaden.

Låt oss också prata om hur konkurrenssituationen ser ut och hur vi kan undvika en situation som till viss del redan föreligger där endast de riktigt stora leverantörerna kan konkurrera och leverera till offentlig sektor. Hur påverkar vår jakt på låga transaktionskostnader konkurrensen, vilket i sin tur väcker frågan i hur stor utsträckning upphandlande myndigheter bör delegera inköpsarbetet till inköpscentraler och inom vilka områden det bör göras.

Till sist den kanske viktigaste frågan, hur kan vi upphandla nya lösningar, nya kombinationer av varor och tjänster, sätta funktionen i centrum och låta små företag med innovativa lösningar delta i upphandlingarna. Hur det här rent handgripligen kan göras i större utsträckning är intressant att diskutera eftersom det ur lagstiftningssynpunkt, är fullt möjligt.

Med förhoppning om en mer nyanserad upphandlingsdebatt 2014.

Therese Klaar, upphandlingschef Ekerö kommun

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News