Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Upphandling

För lite hälsoekonomi när vacciner upphandlas

Landstingen upphandlar vacciner för att få ut mesta möjliga hälsa för skattebetalarnas pengar. Men för att nå målet krävs det mer än bara upphandling av det billigaste alternativet. Såväl effekter på samhällskostnader och folkhälsa behöver vägas in. Här går landstingen allt för ofta bet.

Publicerad: 13 maj 2013, 06:59

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

UpphandlingskriterierLäkemedelVaccinationer

Pneumokocker är en typ av bakterier som kan orsaka bland annat lunginflammation, hjärnhinneinflammation, blodförgiftning och öroninflammation. En kraftig lunginflammation eller blodförgiftning kan i värsta fall leda till döden. I Sverige har pneumokockvaccinering sedan 2009 rekommenderats till små barn eftersom de är en särskilt utsatt grupp.

På den svenska marknaden finns två vacciner mot pneumokocksjukdom som är godkända för vaccination av barn men som av den europeiska läkemedelsmyndigheten har givits olika indikationer. De två vaccinerna skiljer sig åt med avseende på antalet pneumokockbakterier de skyddar mot. Det finns också en diskussion om i vilken grad de två vaccinerna har ytterligare skyddseffekter på befolkningen i stort genom så kallad flockeffekt.

I Sverige är det upp till respektive landsting att upphandla och bestämma vilket av dessa två tillgängliga vaccinerna som ska ges till små barn. Då upphandlingskriterierna ser olika ut i olika landsting får detta konsekvenser för vilket vaccin som sedan erbjuds. Vissa landsting tenderar att i större utsträckning välja vaccin utifrån pris vilket kan få konsekvenser på folkhälsan i dessa landsting samt leda till ojämlik vård mellan landsting.

I en nyligen publicerad hälsoekonomisk analys i Clinical Therapeutics (februari 2013) har effekterna på folkhälsan samt kostnadseffektivitet i ett nationellt barnvaccinationsprogram med något av vaccinerna i Sverige och Danmark analyserats. Analysen är baserad på aktuella epidemiologiska data och analyserar hur effekterna på folkhälsan och samhällskostnaderna varierar beroende på vilka antaganden om effekt som görs för de respektive vaccinerna.

Enligt analysens grundscenario kan hälso- och kostnadseffekterna skilja sig mycket påtagligt mellan de två vaccinerna. Exempelvis kan det årliga antalet fall av invasiv pneumokocksjukdom och lunginflammationer bli betydligt högre med det ena vaccinet. För hälso- och sjukvårdens del uppgår kostnaderna för ytterligare sjukdomsfall med det mindre skyddande vaccinet till flera hundra miljoner kronor.

Inget landsting har i dag upphandlingskriterier som systematiskt utvärderar de hälsoekonomiska aspekterna av vacciner, vilket får konsekvenser för totalkostnaderna knutna till vaccinet och de sjukdomar det förhindrar. Naturligtvis är hälsoekonomiska beräkningar behäftade med viss osäkerhet och antaganden kan ifrågasättas. Dock visar exemplet med pneumokockvacciner att läkemedelsupphandlingar som i för hög grad fokuserar på pris riskerar både kvalitet och ökade kostnader för landstingen.

Genom att i större utsträckning än i dag använda hälsoekonomisk specialistkompetens vid utformningen av upphandlingskriterierna skulle vi få mer ändamålsenliga upphandlingar. Det är troligt att detta skulle leda till upphandlingar som satte högre värde på effektfördelar och samhällsekonomiska konsekvenser.

Fotnot: Mats Ekelund är medförfattare till publikationen i Clinical Therapeutics.

Mats Ekelund, Ph.D chef hälsoekonomi Pfizer

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News