Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Upphandling

Fel använda flyktingkrisen som svepskäl

Civilministern använder flyktingkrisen som svepskäl för att kunna genomföra försämringar i upphandlingslagstiftningen. De förändringar som regeringen vill genomföra är i Migrationsverkets fall i själva verket redan tillgodosedda.

Publicerad: 17 februari 2016, 10:37

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Regeringen hänvisar på felaktiga grunder till flyktingkrisen för att kunna genomföra försämringar av upphandlingslagstiftningen. Försämringar som drabbar \ många små och medelstora företag.


Ämnen i artikeln:

UpphandlingskriterierUpphandlingsarbeteFlyktingmottagandeAsylsökande

Med åberopande av den rådande flyktingkrisen planerar civilminister Ardalan Shekarabi (S) att genomföra ändringar i upphandlingslagstiftningen. Det framstår som varken ärligt eller särskilt klokt.

Ministern påstår att det är svårt för Migrationsverket att upphandla boenden till de asylsökande som kommer till Sverige. Han har även antytt att det faktum att asylsökande emellanåt tvingas bo i tältläger och att Migrationsverkets allmänna brist på utrymmen beror på dagens upphandlingslagstiftning.

Grunden till detta uppges bland annat vara att företag som erbjuder flyktingboende med mera tillåts ett alldeles för stort utrymme att genom tillfälliga domstolsförbud stoppa kontrakt som har tilldelats till deras konkurrenter.

Möjligheten till prövning av lagligheten av avtalstilldelningar vid offentlig upphandling innebär för företagen dock ett grundläggande rättssäkerhetskrav, som dessutom skyddar skattebetalarna i allmänhet mot godtycke och korruption.

Upphandlande myndigheter upphandlar i Sverige årligen för omkring 600 miljarder kronor.

Det enda sättet att kontrollera att dessa pengar används på ett konkurrensneutralt och ändamålsenligt sätt är att i tveksamma fall låta en oberoende domstol pröva om kontrakten verkligen har tilldelats enligt gällande lagbestämmelser. Därigenom motverkas snedvridning av konkurrensen genom exempelvis ovidkommande hänsyn.

Bestämmelserna om offentlig upphandling ses dock inte alltid med blida ögon av beslutfattare i statliga och kommunala myndigheter, som genom domstolarnas ingripanden har fått sitt handlingsutrymme kraftigt beskuret.

Vad gäller Migrationsverkets aktuella problematik behövs det dock ingen lagändring.

Domstolarna har nämligen redan i dag möjlighet att fullt ut tillvarata myndigheternas behov av exempelvis brådskande kontraktstilldelningar.

De förändringar som ministern nu vill genomföra är i Migrationsverkets fall alltså i själva verket redan tillgodosedda.

Lagförslaget medför i stället ändringar inom helt andra områden och verksamheter än i den nu pågående flyktingkrisen.

Det finns därför goda skäl att anta att flyktingkrisen har kommit att användas av regeringen som ett svepskäl för att genomdriva allmänna försämringar för företagen att kunna tillvarata sin rätt enligt upphandlings¬lagstiftningen.

Att civilministern har bråttom är uppenbart. Hans lagförslag har kritiserats av flera remiss¬instanser, däribland av juristerna i Lagrådet, av Konkurrensverket och av Upphandlingsmyndigheten.

Lagförslaget riskerar särskilt att slå mot de många små och medelstora företag som är helt beroende av offentliga kontrakt för sin överlevnad.

Att ministern nu åberopar den pågående flyktingkrisen som svepskäl för att genomföra försämringar på andra områden än som rör Migrationsverkets behov ger skäl att ifrågasätta hans ärlighet.

Pär Cronhult, chefjurist tankesmedjan Den Nya Välfärden

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev