Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag13.06.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Upphandling

En öppnare marknad skulle spara på skattemedlen

Kommunernas bristande upphandlingar bidrar till cyniska affärsmodeller och försämrar konkurrensen och även kvalitetsutvecklingen, skriver Anders Bäck, EasyPark.

Publicerad: 16 oktober 2018, 07:53

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Foto: Mostphotos


“Digitaliseringen kan bidra till att nya tjänster, effektivisering, kvalitetssäkring och bättre resursutnyttjande tas tillvara”, skriver Sveriges Kommuner och Landsting i sitt inriktningsdokument, “Ansvar för välfärden”. Även vi är övertygade om att digitaliseringen medför möjligheter att förenkla människors vardag. För oss är det mest närliggande exemplet parkeringar, som idag kan skötas mobilt likväl som genom parkeringsautomater. Samtidigt verkar det saknas kompetens eller vilja från kommunernas sida att fullt ut använda sig av de tekniska fördelar som idag står till buds.

För att tillhandahålla parkeringsautomater måste man både köpa in fysiska komponenter och fortlöpande ta hand om underhåll och drift – saker som lämpade sig bra att sköta genom upphandling och finansiera med skattemedel. Så brukade det fungera förut. Men när det kommer till den snabbt föränderliga mobila teknologin som idag finns tillgänglig vid sidan av fysiska automater, är detta inte längre nödvändigt.

Istället för att upphandla parkeringsautomater kan kommunerna teckna avtal med företag som tillhandahåller parkeringsappar. Dessa åtar sig att följa kommunens krav och sedan kan medborgarna själva välja vilken app de anser bäst tillgodoser deras behov. Detta leder till att kostnaden för parkering istället för att betalas av skattemedel, betalas enbart av bilisterna. Inte heller driften av apparna, den finansiella risken, eller kostnaden för betalningslösningar behöver finansieras av skattemedel, utan detta faller istället på företagen som tillhandahåller apparna, och adderas direkt till slutkunden när denna parkerar. Tack vare konkurrens mellan ett flertal aktörer pågår en ständig utvecklingsprocess, samtidigt som priserna hålls låga.

Så borde det fungera, men gör det tyvärr sällan. I de flesta kommuner i Sverige har man fastnat i det analoga perspektivet, och “upphandlar” istället mjukvarutjänster som får tillåtelse att verka i kommunen, med primärt krav att dessa ska hålla priserna låga eller till och med obefintliga. Detta har lett till flera negativa effekter:

1. Det öppnar upp för cyniska affärsmodeller, där aktörer istället för att debitera kunden när man parkerar tar betalt för fakturor och förseningar av dessa. Detta åskådliggörs tydligast genom att vissa aktörer lämnar negativa anbud i upphandlingarna – det vill säga förbinder sig att betala kommunerna för att få verka i området. Det gör även att aktörer ofta kommer in med samma anbud, vilket nyligen skedde i Uppsala där valet av parkeringstjänster märkligt nog avgjordes via lottning.

2. Antalet aktörer begränsas ofta till två eller tre stycken, vilket leder till mindre valfrihet, sämre konkurrens, och därmed mindre behov för parkeringsapparna att utveckla sina tjänster, något som annars är både kommuner, medborgare och motorister till gagn. I Göteborg har man gått så långt att man utvecklat en egen parkeringsapp – en oerhört resurskrävande åtgärd eftersom användningsområdet endast utgörs av Göteborgs kommun, att jämföra med exempelvis EasyPark vars utvecklingskostnader kan fördelas på totalt 800 städer internationellt.

3. Det försvårar samordning. Då många endast upphandlar ett par tjänster måste resenärer ofta använda sig av flera olika appar om man tar sig mellan en eller flera städer, och hålla ordning på vilken som ska användas när. Det gör vardagen krångligare för såväl medborgare som parkerar privat eller anställda som parkerar för ett företags räkning. Det är svårt att tänka sig att andra mobila tjänster, som till exempel telefonabonnemang endast skulle fungera i vissa utvalda städer.

Således bör både SKL och enskilda kommuner verka för att införa öppna marknadsmodeller för parkeringsappar, genom koncession eller nyttjanderättsavtal. Detta skulle dessutom minska den administrativa bördan för kommunerna som skulle slippa tidskrävande upphandlingar. Men även för kommuner som redan gjort upphandlingar finns det hopp. Genom nyttjanderättsavtal kan man övergå till en öppen marknadsmodell utan att bryta mot vare sig upphandlingsrätten eller konkurrensrätten, och samtidigt spara skattemedel. Frågan är vad man väntar på?

Anders Bäck, Sverigechef EasyPark

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev