Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Upphandling

Dom röjer väg för hårdare krav vid upphandlingar

Reglerna för offentlig upphandling kan upplevas som bökiga och krångliga. Men det finns goda exempel på att det går att sätta ribban högt med hårda kvalitetskrav utan att bryta mot lagen.

Publicerad: 16 september 2011, 05:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

LOUDjurskydd

Reglerna för offentlig upphandling kan upplevas som omständliga och krångliga. För att undvika att oavsiktligt bryta mot lagen händer det att önskemål och kvalitetskrav läggs åt sidan. Lägre krav minimerar risken för ett överklagande av upphandlingsprocessen, men det innebär samtidigt en risk för att råvarorna inte alltid är av den kvalitet som upphandlaren från början hade önskat. Hur ska den som sköter upphandlingen då agera för att få kvalitetsprodukter som är producerade under bra förhållanden, och samtidigt uppfyller alla önskemål?

Hur upphandlande kommuner, landsting eller myndigheter formulerar sina beställningar är avgörande för att de ska falla inom lagens ramar. Enligt lagen om offentlig upphandling är det förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera leverantörer genom att begränsa vilka som kan delta. Exempelvis diskvalificerar krav på närproducerade produkter alla tillverkare som inte ligger inom närområdet. Dessutom säger produktionsorten inte någonting om kvaliteten på varan.

Att ställa krav på regler som motsvarar ”svensk livsmedelsproduktion” löper stor risk att bryta mot diskrimineringsprincipen eftersom det utesluter allt som inte produceras i enlighet med svensk lag. Det skulle därför kunna utesluta andra länders producenter, vilket i förlängningen skulle få en negativ inverkan på svenska producenters möjlighet att sälja sina produkter utomlands.

Det finns goda exempel på att det går att sätta ribban högt utan att bryta mot lagen. Rättviks kommun ställde i en upphandling av livsmedel högre krav på djurskyddet än vad som anges i EU:s minimikrav. Upphandlingen överklagades, men i början av augusti föll domen och förvaltningsdomstolen gav kommunen rätt. Det visar förhoppningsvis på ett trendbrott i rättsläget och att upphandlande kommuner och myndigheter har möjlighet att ställa mer långtgående krav.

För att undvika fallgropar och onödiga överklaganden gäller att veta hur man ska formulera sig. En rak och enkel kommunikation mellan producent och upphandlande myndighet ökar med stor sannolikhet chansen till att alla parter i slutändan blir nöjda med upphandlingen.

Det är inte heller tydligt vad som ska gälla i situationer där det kan vara svårt att bedöma om uppställda krav hamnar i målkonflikt med andra krav. Därför har regeringen nu uppmanat EU-kommissionen att tydligt berätta hur målkonflikter ska tolkas. Förhoppningsvis kommer detta arbete att resultera i en klarare bild av vad en upphandlande part får och inte får kräva.

Fotnot: Artikelförfattaren är ledamot i finansutskottet och talesperson för frågor om offentlig upphandling.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson, Riksdagsledamot (M)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

LOUDjurskydd

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News