Bra svensk skolmat måste gälla alla barn

En förskräckande liten andelen av den offentliga maten är svensk, visade SVT:s granskning nyligen. Det förvånar inte. Fler politiker inom kommuner och landsting bör nu stå upp för svensk mat. De vinner alla på - djuren, naturen, konsumenterna, skattebetalarna och vi som jobbar för att få fram maten.

Att äta kött från kor som fått gå på bete, grisar som slipper foder med antibiotika, kyckling som är fri från salmonella och grönsaker som inte innehåller rester av växtskyddsmedel känns kanske självklart. Men ska du vara säker så måste du välja svenskt. Det gäller alla konsumenter, även de som handlar till äldre- och sjukvården, skola eller barnomsorg. EUs nya upphandlingsdirektiv visar tydligt att miljökrav också ska räknas in vid offentlig upphandling.

Sverige har världens strängaste lagstiftning för djuromsorg. Antibiotikaanvändningen i svensk köttproduktion är den lägsta i EU, alla djur ska vara bedövade vid slakt och de ska slippa salmonella. Vi har också strikta regler för kemikalieanvändning. Det här är förstås en orsak till att svensk mat ibland är dyrare. Men det gör också att den är roligare att både producera och äta. Eftersom lagstiftning kräver att vår egen matproduktion lever upp till höga krav bör givetvis våra politiker stå upp för den och efterfråga mat som har producerats på ett etiskt och miljövänligt sätt.

Genom att använda rätt krav vid upphandling lyckas också en del kommuner att upphandla svensk mat. Men fler måste anställa utbildade kockar till skolrestaurangerna och alla kommuner borde ha en kostchef. Enligt den senaste kommunkartläggningen från Skolmatens vänner saknar en av tre i köken relevant utbildning medan 16 procent av kommunerna saknar kostchef. Dessutom borde det vara en självklarhet att alla skolor har tillagningskök så att skolkockarna kan laga mat med hög kvalitet från grunden.

Många föräldrar har tröttnat på den dåliga skolmaten och börjat begära särkost till sina barn utifrån Miljöstyrningsrådets baskrav, som bland annat säger att maten ska vara producerad på ett juste sätt med gott djurskydd. Men ska bra mat verkligen vara särkost? Det borde väl vara alla barns – och äldres, och sjukas – rätt att få god och näringsrik mat som har producerats på ett sätt som vi i Sverige tycker är försvarbart?

Därför måste kommuner och landsting börja ställa kvalitetskrav enligt Miljöstyrningsrådets rekommendationer. Den offentliga maten ska inte utmärka sig genom att vara den billigaste, producerad med den lägsta kvaliteten. Alla har rätt till bra mat, och bra mat måste få kosta.

Axel Hansson, marknadsutvecklare offentlig upphandling, LRF

Annika Unt Widell, projektledare Skolmatens vänner