100-listan: Bolagen som levererar mest till offentlig sektor – miljardrullning till tre byggkoncerner

De tre stora byggkoncernerna Peab, NCC och Skanska kniper tillsammans med Atea topplaceringarna på listan över de bolag och idéburna organisationer som levererar mest till offentlig sektor (se hela listan längre ner).

Det handlar om hundratals upphandlingar och stora pengar för bolagen i topp. Enbart inköpen från de tre byggjättarna uppgick till 37,5 miljarder kronor i fjol.

För NCC, i år på andra plats, står offentliga kunder för över 60 procent av omsättningen.

– Vi ser att investeringar inom sjukvård, utbildning och äldreboenden har ökat ganska rejält de senaste åren. På anläggningssidan är det förstås infrastruktursatsningar men också svagt ökande, dock alldeles för låga, investeringar i att förnya vatten- och avloppssystem, säger Henrik Landelius, affärsområdeschef NCC Building Sweden.

Henrik Landelius, affärsområdeschef NCC Building Sweden, önskar sig en trend med högre klimatkrav i upphandlingar. Foto: Pressbild

Han varnar för en underhållsskuld vad gäller avloppssystemen. Klimatförändringarna, med fler häftiga regn att vänta, gör att dessa kommer att behöva vara i toppskick i framtiden. 

Medvetenheten om behovet av klimatanpassningar verkar dock öka, enligt Ann-Louise Lökholm Klasson, vd för Sweco Sverige, ett av landets största konsultbolag inom teknik, miljö och arkitektur med ungefär hälften av sin omsättning från offentlig sektor.

– Vi ser en ökning av frågor kopplade till klimatanpassning, klimatåtgärder och grön omställning, säger hon. 

Sweco ser samma trender hos sina offentliga kunder som hos de privata: digitalisering, urbanisering och sedan sticker hållbarhet ut. 

Men en sak missar de offentliga kunderna alltför ofta, tycker både Ann-Louise Lökholm Klasson och Henrik Landelius: att ställa klimatkrav i upphandlingar.

– Ska vi klara våra mål i Agenda 2030? Det är bara runt 2 700 dagar kvar till dess. Klimatfrågan kräver fokus och hastighet. Att få in den i upphandlingar är så viktigt, säger Ann-Louise Lökholm Klasson.

”Vi kan få ner utsläppen ganska mycket, exempelvis inom infrastrukturprojekt, utan att det blir dyrare”, säger hon.Ann-Louise Lökholm Klasson, vd Sweco Sverige. Foto: Anna W Thorbjornsson

I dag finns modeller för att räkna ut vad en byggnad, såsom en simhall, en skola eller bibliotek, kommer att kosta i koldioxidutsläpp, både under byggnationen och när den används. Använd dem, och utvärdera anbuden i upphandlingen både på utsläpp och pris, lyder uppmaningen.

– I dag likställer man inte klimatfrågan med pengar i upphandlingar. Det kommer att komma EU-regleringar som gör att man måste det, men jag vill be våra kunder att börja redan nu eftersom tiden är så knapp för att få ner våra utsläpp, säger Ann-Louise Lökholm Klasson.

LÄS MER: Så kan data rädda klimatet – nya metoden ger viktiga insikter om inköp 

Även Henrik Landelius ser gärna fler upphandlingar med tydliga krav på att hålla nere utsläppen. Inköp inom bygg och fastighet är det som belastar klimatet mest av de offentliga inköpen, visar miljöspendanalyser från Upphandlingsmyndigheten. 

Byggbranschen är redo att svara upp mot högre krav på att minska utsläppen – om bara kraven ställs, menar Henrik Landelius. Och goda exempel saknas inte. 

– Det finns kommuner och kommunala bolag som har vågat gå före, till exempel Helsingborgshem. Men många mindre kommuner har inte muskelstyrkan eller kompetensen för att kunna ställa sådana krav. Där är vi beroende av att till exempel Sveriges Kommuner och Regioner blir bättre på att sprida goda exempel, säger Henrik Landelius som önskar sig en trend med högre klimatkrav i upphandlingar. 

– Jag hoppas att det kommer och inte bromsas nu när det blir en tuffare ekonomi. 

Är du förvånad att inte klimatkrav ställs oftare?
– Ja, det måste jag säga att jag är. Inte minst utifrån hur många konkreta exempel på klimatförändringar vi ser här på hemmaplan. Jag tänker på översvämningarna i Gävle förra året och på värmeböljor som ställer nya krav på samhället. 

På frågan om det inte blir väldigt mycket dyrare för skattebetalarna om fler upphandlingar innehåller klimatkrav svarar Ann-Louise Lökholm Klasson att det kommer att kosta mer att anpassa samhället för översvämningar, värmeböljor och stormar om utsläppen inte sänks.

 – Det blir väldigt mycket dyrare om vi inte får bukt med klimatförändringarna. Dessutom vet vi att vi kan få ner utsläppen ganska mycket, exempelvis inom infrastrukturprojekt, utan att det blir dyrare, säger hon.

På 100-listan över de största leverantörerna finns förstås inte bara bolag inom bygg och samhällsplanering. Högt ligger också läkemedelsdistributörer som ApoEx, kollektivtrafikbolag som Nobina och Keolis, livsmedelsgrossisterna Martin & Servera och Menigo samt bolagen som verkar inom vård, omsorg och utbildning. 

Academedia är den skolkoncern som hamnar högst på listan. Vd och koncernchef Marcus Strömberg tycker att det visar att fristående skolor har en position i samhället i dag som gör att de behöver tas på mer allvar av politikerna.

– Vi är nummer fem på den här listan, vi är Sveriges näst största utbildningssamordnare, så man måste ha en dialog som är seriös. Mycket av skoldebatten nu tycker inte jag är seriös, säger han. 

Läs en längre intervju med Marcus Strömberg här.

Vård- och omsorgskoncernerna Capio, Ambea och Attendo placerar sig alla på topp 10. Högt ligger även Praktikertjänst, på plats 14 med ett affärsvärde på 3,5 miljarder kronor. Efter att bolaget Proliva avyttrades till Aleris för ett par år sedan har Praktikertjänst en ny strategi, och en ambition att växa:

– Vi tog fram en strategisk plan som innebär att vi ska hålla oss till det vi är bäst på, och skapa tillväxt inom det, säger Carina Olson, vd och koncernchef på Praktikertjänst.

Läs mer om topparna inom vård och omsorg här 

LÄS MER: De största leverantörerna 2020