Vi vill ha mer valuta för skattepengarna

REPLIK Att Sveriges Kommuner och Landsting skulle ge oss rätt i att kommunerna kan spara betydande belopp genom att prioritera och effektivisera mycket mer än i dag hade varit att hoppas på för mycket. Däremot hade vi sett fram emot ett annat svar än det som chefekonomen i den kommunala sektorns intresseorganisation ger i DS 23/11.

Skattebetalarnas avsikt med att lyfta vår egen och andras benchmarkstudier som pekar på att det finns stor besparingspotential i kommunsektorn är tydlig. Bättre prioriteringar och högre produktivitet är den enda realistiska vägen för att se till att skolan, vården och omsorgen i framtiden håller hög kvalitet.

Svenskt Näringsliv har exempelvis kunnat visa att finska sjukhus har fyrtio procent högre genomsnittlig produktivitetsnivå än de svenska akutsjukhusen. Studier visar på bristande samband mellan hur mycket pengar som läggs på skolan och resultaten. Återigen, prioriteringar och effektiviseringar är vägen framåt.

I SKL:s Ekonomirapport för oktober i år gör man bedömningen att kommunalskatten behöver höjas med mer än två kronor fram till och med 2020, allt annat lika. Alternativt krävs kraftigt höjda statsbidrag. Men höjd kommunalskatt skulle göra att det lönar sig mindre att arbeta, vilket kan leda till att skatteintäkterna minskar trots att skattenivåerna ökar eftersom människor ändrar sina beteenden.

Ökade statsbidrag påverkar inte arbetsinkomsterna på samma direkta vis, men leder till att skattetrycket ökar och Sverige tappar i internationell konkurrenskraft. Det är inte rätt väg att gå.

Mot den bakgrunden är det förvånande att SKL:s chefekonom Annika Wallenskog i sin replik påstår att våra argument kan göra att människor tappar förtroendet för kommunernas förmåga att bedriva sin verksamhet effektivt. Det är ju precis tvärtom. Genom att peka på att det går att göra mer visar vi att det går att få mer valuta för skattepengarna.

Christian Ekström, vd Skattebetalarna

Sofia Linder, chefekonom Skattebetalarna