”Upprörande inställning till skatter i kommunerna”

För de flesta hushåll är skatten den största utgiften. Inte minst den del som kommunen och landstinget tar ut på vår lön lämnar ett växande tomrum i våra plånböcker.

Höjd kommunalskatt slår hårdast mot dem som har låga inkomster eller lever på pension. Bara i år höjdes skatten i 63 kommuner och förra året i 82. Nästa år kommer invånarna i 35 kommuner att få höjd skatt. Det visar en ny kartläggning som Skattebetalarna har gjort.

Det är regeringens tio så kallade välfärdsmiljarder som gör att inte ännu fler kommuner höjer skatten 2017. Men denna rundgång av skattepengar är ingen hållbar lösning för kommunernas ekonomi. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting skulle skatteuttaget i kommunsektorn behöva öka med två kronor och tio öre år 2020 eftersom skatteunderlaget växer långsammare än utgifterna under kommande år. En större andel äldre och många nyanlända leder till stigande kostnader.

Regeringen lägger sten på börda genom att beskatta jobb allt hårdare. Effekten blir att drivkrafterna att arbeta minskar. Nästa år smyghöjer regeringen den statliga inkomstskatten igen och Sverige har redan nu världens högsta marginalskatt på arbete. På så vis motverkas de verkliga välfärdsmiljarderna – de som adderas till en växande ekonomi.

En bättre politik för jobb och tillväxt är svaret på hur skatteunderlaget ska öka. Men vi är övertygade om att ett minst lika viktigt arbete är att hushålla bättre med skattepengarna i kommunerna.

Skattebetalarnas slöseriombudsman får så gott som dagligen tips om upprörande utgifter. Det kan röra sig om kommuner som konkurrerar med lokala företag, märkliga ”studiebesöksresor”, misslyckade mark- och fastighetsaffärer och mer eller mindre fantasifulla satsningar som ska ”sätta kommunen på kartan”.

Ingen vet hur mycket pengar som försvinner i kommunsektorn genom oaktsamhet eller rent slöseri. Men det är inte bara pengarna i sig utan kanske framförallt inställningen till skattebetalarnas pengar som är upprörande. Däremot vet vi att det finns en betydande besparingspotential om kommunerna blev bättre på att prioritera och effektivisera i all sin verksamhet.

När Skattebetalarna i våras granskade hur samtliga 290 kommuner använder skattepengarna inom de områden som inte berör vård, skola och omsorg eller särskilt riktade insatser kunde vi visa att det bara inom denna lilla del av kakan (13,7 procent av kommunsektorns utgifter) skulle gå att lösgöra tio miljarder kronor årligen om de som lägger orimligt stora belopp anpassar sina utgifter till det som är den genomsnittliga nivån för jämförbara kommuner. Det motsvarar lägre kommunalskatt med i snitt 57 öre per hundralapp.

Sedan dess har Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (Eso) konstaterat att det finns omfattande skillnader i kommunal effektivitet i grund- och gymnasieskolan samt i äldreomsorgen. Om kommunerna bedrev dessa verksamheter mer effektivt skulle kommunerna kunna spara ytterligare drygt 20 miljarder enligt ESO.

Det finns fler exempel. Nyligen presenterade fackförbundet Vision en jämförande undersökning som visar att det finns sju miljarder att spara om kommuner och landsting minskar sjukfrånvaron.

Så länge det finns sådana indikationer på möjliga besparingar i kommunsektorn borde skattehöjningar inte finnas på dagordningen. Visst kan det vara frestande att höja kommunalskatten lite grann i stället för att ta itu med prioriteringar och effektiviseringar. Men det duger inte. Det finns en gammal sanning som säger att de offentliga utgifterna har en tendens att stiga till skatteinkomsternas nivå. Men, som den gamla socialdemokratiska socialministern Gustav Möller sade är varje förslösad skattekrona en stöld från folket. Det gäller fortfarande.

Christian Ekström, vd Skattebetalarna

Sofia Linder, chefekonom Skattebetalarna