Stoppa överutnyttjandet av nystartsjobben

Överutnyttjandet av bidragen har debatterats flitigt och dess konkurrenssnedvridande effekter drabbar också taxi. Av detta skäl har Svenska Taxiförbundet tidigt gjort gemensam sak med Arbetsförmedlingen. Samarbetet går ut på att utbilda Arbetsförmedlingens tjänstemän om hur taxinäringen ser ut och fungerar. Det möjliggör för Arbetsförmedlingen att göra bättre bedömningar av var olika typer av subventioner fungerar eller inte.

Enligt färska uppgifter från Arbetsförmedlingen togs det beslut om 751 nystartsjobb inom taxi år 2014. Räknar vi in övriga former av bidrag såsom anställningsstöd, arbetspraktik, trygghets- och utvecklingsanställning rör det sig om 982 personer i hela Sverige år 2014. Det ska ställas i relation till antalet yrkesverksamma förare om cirka 30 000. Enligt våra beräkningar handlar det alltså om att cirka 2,5 procent av antalet yrkesverksamma förare i Sverige har en anställning med nystartsbidrag och 3,3 procent totalt med bidrag.

Trots att andelen nystartsbidrag i taxibranschen är blygsam, är det mycket som talar för att ett antal företag överutnyttjar systemet. Därför är det viktigt att Arbetsförmedlingen även blir bättre på att upptäcka vilka företag som sätter i system att använda subventionerad arbetskraft.

Att det krävs åtgärder för att få fler i arbete råder det dock inga tvivel om. Unga och utrikes födda är överrepresenterade när det gäller arbetslöshet. Kostnaderna för detta är stora inte bara i kronor och ören utan det skapar också ett utanförskap som skadar individen.

Trots att tjänstesektorn och taxibranschen är en viktig inkörsport till arbete också för unga och utrikes födda är en fortsatt rekrytering i dagsläget svår att se. Grundproblemet är de stora skattekilarna inom tjänstesektorn. De gör tjänsterna onödigt dyra, pressar företagens vinstmarginaler som därmed inte har råd att expandera och anställa mer personal. Det gäller särskilt inom taxibranschen där den genomsnittliga rörelsemarginalen för hela 2000-talet är mindre än 2,3 procent. År 2013 är den cirka 1,6 procent. Det ska jämföras med näringslivet totalt som pendlar mellan 5 och 8 procent. Här hjälper inga nystartsbidrag i världen.

Skatter och avgifter, kostnader som företagen inte kan påverka, är en stor post i taxiföretagens totala kostnadsmassa jämfört med andra branscher. För taxiföretagen är hela 60 procent av kostnadsmassan skatter och tvingande avgifter. Ytterligare höjningar av skatter kommer att få stora konsekvenser för lönsamheten och förmågan att betala ut löner till de anställda.

Det är därför med oro som vi ser hur taxiföretagens mycket snäva marginaler äts upp av ständigt nya punktskatter, såsom fordons- och energiskatter, höjningar av trängselskatten och dess spridning till fler städer samt tvingande avgifter, såsom införande av väg- och broavgifter samt pålagor för att få tillträde till tåg- och flygterminaler.

I stället för att subventionera vissa företag och sänka skatterna för utvalda åldersgrupper i samhället torde riktade åtgärder mot arbetsintensiva branscher – som taxi – i form av en sänkning av arbetsgivaravgifterna vara en mer framkomlig väg. Det skulle i ett slag förbättra den ekonomiska situationen för taxiföretagen och skapa utrymme, vid en given lönenivå, för att snabbt anställa ett stort antal människor, inte minst unga och invandrare.

Decemberöverenskommelsen borde leda till att våra politiker nu börjar föra en aktiv politik som sänker trösklarna till anställning och egenföretagande i tjänsteföretagen. Om det finns allvar bakom orden att fler människor ska komma i arbete måste någon form av skatteväxling till, vilket i stort sett alla riksdagspartier har visat sig positiva till att pröva.

Per Juth, förbundsdirektör Svenska Taxiförbundet

Claudio Skubla, förbundsdirektör Svenska Taxiförbundet