Skatteflykten dränerar välfärden

Genom ett mycket förtjänstfullt grävande av hundratalet journalister i samverkan har en del av skatteparadisens ljusskygga verksamheter kunnat avslöjas. 11,5 miljoner läckta interna dokument från den Panamabaserade advokatbyrån Mossack Fonseca har granskats av medier över hela världen.

Det som lyfts fram i ljuset handlar om komplicerade ägarstrukturer och tvivelaktig manipulering av officiella handlingar. Dokumenten visar hur Mossack Fonseca kan kopplas till korruptionshärvor, skatteflykt, pengatvätt, hantering av stulna tillgångar och grov brottslighet.

Dokumenten visar hur 214 488 företag och fonder skapade i 21 skatteparadis, kopplade till medborgare i fler än 200 länder, har ägnat sig åt bedrägerierna. Även högt uppsatta statstjänstemän och regeringschefer har varit inblandade.

Minst 10 procent av privatpersoners tillgångar i Europa är placerade i skatteparadis. Det innebär att cirka 650 miljarder kronor undanhålls i skatt i Europa varje år. I Sverige beräknas förmögna privatpersoner ha cirka 500 miljarder kronor i skatteparadis, vilket medför att 7 miljarder kronor undanhålls i skatt.

Om också svenska bolag tas med beräknas att ungefär 46 miljarder kronor undanhålls i skatt varje år, vilket motsvarar den årliga kostnaden för 340 000 barn i förskolan eller 120 000 undersköterskor.

Banker och företag världen över har gömt astronomiska summor i skatteparadis genom bland andra den nu aktuella advokatbyrån. Det går ännu inte att uppskatta den totala omfattningen av stölderna, eller rånen om man så vill, från det allmänna. Det handlar om att undandra medel från beskattning och sannolikt också undandra medel från vad som annars på olika sätt skulle tillfalla enskilda medborgare i form av andelar och lagliga utdelningar i företag.

Den skandalösa verksamheten har pågått i det fördolda i åratal och med nätverk av makthavare som understött varandra i vad som kan ses som brottsliknande syndikat. Företrädare för Mossack Fonseca hävdar att man följer lagen och aldrig blivit dömda för brott. Nordeas vd säger till SVT att de sedan 2009 ”tar ansvar”.

”Vi hade ett litet antal förut”. Nu är det ett mycket lågt antal av den här sortens strukturer, säger Thorben Sander, vd på Nordea Luxembourg, till Uppdrag Granskning. Reaktionen känns igen; förneka in i det sista. Handelsbanken, Swedbank (med sin egen affär), Carneige och Banque Invik förekommer även de i dokumenten, även om det inte är i lika stor utsträckning som den förstnämnda banken.

En ständigt återkommande fråga från framför allt borgerliga debattörer handlar om vi har råd med välfärden. Men skattebedrägerierna kostar mångdubbelt mer än dagens välfärd. De undansmugglade skatterna har undanhållits från människor i behov av samhällets stöd i välfärden. Utan en liten grupps extrema lyxliv kunde även vanliga människor få ett bättre liv.

Medan vi diskuterar hur mycket välfärd vi har råd med lever en liten klick lyxliv. En ironisk detalj i affären är att en del av dessa medel gått till av väst bojkottade oligarker i Ryssland. Vi kan aldrig räkna med denna härva kommer klaras ut helt och hållet, men om de förmögenheter som i detta fall undanhållits från det allmänna kommer till rätta så finns många behövande människor som kunde få sina behov tillgodosedda på ett bättre sätt än i dag.

Vi måste tillsammans se till så att denna skandal – fast ordet är egentligen för svagt i sammanhanget – inte faller i glömska.

Peter Emsheimer, nätverket Gemensam Välfärd i Stockholm