”Inför köttskatt – för klimatets skull”

Det gäller i synnerhet kött från djur som idisslar (främst nöt och lamm) och som därför släpper ut mycket av klimatgasen metan. Importerat nötkött från djur som betar i områden som har skövlats på regnskog har allra störst klimatpåverkan.

Om mänskligheten ska ha en möjlighet att begränsa den globala temperaturökningen till högst två grader är det en absolut nödvändighet att börja använda ekonomiska styrmedel för att minska utsläppen från köttproduktionen. Precis som vi beskattar bensin och diesel bör vi införa en klimatskatt som inledningsvis tar sikte på det röda köttet, för att sedan breddas till de andra livsmedel som har störst klimatpåverkan.

För att få stor acceptans för skatten bland allmänheten bör skatten återbetalas till alla vuxna medborgare. Lika mycket till varje person, till exempelvis i form av en inbetalning på varje persons skattekonto. På så sätt minskar människors konsumtion av rött kött, och därmed deras klimatpåverkan, samtidigt som de flesta hushåll med lägre inkomster får en något förbättrad hushållsekonomi.

Klimatskatten bör förenas med en klimatmärkning, för att göra det extra tydligt att varan har en högre skatt och är mycket sämre för klimatet än andra livsmedel.

Utfallet av en sådan skattekonstruktion skulle innebära en rad positiva effekter:

￭ En minskning av konsumtionen till en nivå motsvarande de vanligaste hälsoråden för rött kött (300 gram i veckan) skulle minska klimatpåverkan globalt från köttproduktion med en tredjedel till år 2050.

￭ En klimatskatt på livsmedel skulle minska Sveriges klimatpåverkan genom att förändra och påverka människors beteende.

￭ En väl fungerande klimatskatt på rött kött i Sverige skulle bli ett viktigt exempel som andra länder skulle ta intryck av. Det behöver komma igång en global utveckling mot minskade utsläpp köttproduktion.

Riksdagen ratificerade den 12 oktober Parisavtalet. För att leva upp till de krav som nu ställs på Sverige måste vi också hantera klimatpåverkan från det röda köttet. Och endast med ett ekonomiskt styrmedel kan vi nå verklig förändring. Det är vi skyldiga kommande generationer, inte minst i de fattigare delarna av världen där effekterna av den globala uppvärmningen kommer att bli allra störst.

Stefan Nilsson, riksdagsledamot (MP)

Annika Hirvonen, riksdagsledamot (MP)

Niclas Malmberg, riksdagsledamot (MP)