Skatt

Den sänkta brytpunkten för marginalskatt må vara en vilja från vänsterpartierna att sätta åt ”de rika” – alla som tjänar över 38 000 i månaden – men följdeffekterna blir nog svårare att förklara. En av dem blir att läkare arbetar färre timmar.

Kvinnodominerade akademikeryrken är felvärderade. Att då sänka brytpunkten för statlig inkomstskatt som regeringen vill gör att våra professioner får mindre i plånboken vid nödvändiga löneökningar. Det är helt fel att lägga detta på yrkesgrupper som det är alarmerande brist på.

Det var meningen att 10–15 procent av löntagarna skulle betala statlig inkomstskatt. 2018 kommer den andelen att ha vuxit till över 36 procent. Samtidigt finns ett tydligt samband mellan höga skatter och minskande skatteintäkter som finansministern inte vill kännas vid.

En utredning ställer sig positiv till att Stockholm söker vinter-OS 2026. Men inget pekar på långsiktiga goda effekter av ett svenskt vinter-OS.

Nu stundar julen och i samband med den tar riksdagen också beslut om statsbudget. Efter en lång tid av oansvarig politik är den rödgröna regeringen i akut behov av pengar så nu har man uppfunnit ett nytt sätt att beskatta tomtesäcken, nämligen en punktskatt på elektronik, under det missvisande namnet ”kemikalieskatt”.

Bättre prioriteringar och högre produktivitet är den enda realistiska vägen för att se till att skolan, vården och omsorgen i framtiden håller hög kvalitet, svarar Skattebetalarna i en slutreplik till SKL:s chefekonom.

Skattebetalarna hävdar att kommunerna slösar med skattebetalarnas pengar. Det känns som ett hån mot kommunerna. Det absolut sista vapnet man tar till är skattehöjning.

Nästa år kommer invånarna i 35 kommuner att få höjd skatt. Det är inte bara pengarna i sig utan kanske framförallt inställningen till skattebetalarnas pengar som är upprörande. Vi vet att det finns en betydande besparingspotential i kommunerna och så länge det är så borde skattehöjningar inte finnas på dagordningen.

Politikerna vill genom beskattning komma åt övervinster i finansbranschen. Den föreslagna finansskatten drabbar dessvärre vanliga pensionssparare hårdare än bankirerna, skriver Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker på Folksam.

En skatt på kött skulle hjälpa omställningen från animalieproduktion till produktion av vegetabiliska livsmedel, bioenergi och framtidens cellulosabaserade material. Det skulle rusta vårt svenska jordbruk inför den globala livsmedelskris som klimatförändringarna leder oss mot.

En positiv sidoeffekt av en klimatskatt på kött att den kan hjälpa till att öka efterfrågan på just svenskt naturbeteskött. Det skulle i sin tur snarare ge fler svenska arbetstillfällen än färre.

Miljöpartisterna som föreslår köttskatt är beredda att offra flora och fauna på den gröna ideologins altare. Betande djur håller landskapet öppet samtidigt som de skapar jobb och förutsättningar för en levande landsbygd.

Klimatpåverkan från köttproduktionen ökar kraftigt på grund av en fortsatt ökad köttkonsumtion. Beräkningar visar att utsläppen från produktionen utgör en fjärdedel av alla klimatpåverkande utsläpp globalt. Rött kött har en särskilt starkt negativ påverkan på klimatet.

Med anledning av det stora behovet av kompetensutveckling och arbetskraftsbristen ser TCO tre områden som är särskilt viktiga i årets budget. Framför allt behöver vi en genomgripande blocköverskridande skattereform som gynnar utbildning, ansvarstagande och företagande och säkrar välfärdens finansiering.

Vi behöver en rejäl debatt om hur våra folkvalda kan prioritera bättre inom befintliga utgiftsramar - i stället för att höja skatterna. Malmö har störst potential att lösgöra resurser för att prioritera kärnverksamheten. Öppna upp kommunernas ekonomi så att alla kan se vad skattepengarna går till, föreslår Skattebetalarnas vd Joacim Olsson.

Genom de stora europeiska forskningsanläggningar ESS och MAX IV blir Sverige ännu mer attraktivt som kunskapsnation. Anläggningarna är de främsta i sitt slag och kommer att locka forskare från hela världen. Om vi fullt ut ska kunna dra nytta av den möjligheten bör regeringen lyssna på näringslivet både vad gäller beskattningen av personaloptioner och en utvidgning av expertskatten.

Snart inleds EU-förhandlingarna om reviderade regler för systemet med energideklarationer. Det ger regeringen tillfälle att rätta till misstaget med dagens regler som kostat Sveriges villaägare och andra fastighetsägare miljarder kronor. Låt fastighetsägarna själva lämna uppgifterna till Boverket.

Till helgen är det final i Eurovison song contest, och Stockholms stad storsatsar. Det är säkert underhållning uppskattad av en del, men varför ska en Stockholmsfamilj behöva finansiera festen med kanske 500 kronor över skattesedeln? undrar Slöseriombudsmannen.

Politiker på nationell och internationell nivå måste inse att det krävs samarbete i stället för konkurrens och ett skarpt regelverk som kan sticka hål på skattesmitarindustrins varböld, skriver tre representanter för nätverket Tax Haven Free.

En ständigt återkommande fråga från borgerliga röster handlar om vi har råd med dagens välfärd. Men skattebedrägerierna som lyfts fram i ljuset i Panamaläckan handlar om stora pengar som undandras från just välfärden. Och de pengarna skulle göra stor nytta där.

Nu har budgeten röstats igenom och från årsskiftet sänks rotavdraget från 50 till 30 procent. Innan budgetomröstningen slog sig allianspartiernas företrädare för bröstet och hävdade att deras jobbpolitik var så mycket bättre än regeringens. Men när det väl gällde så svek man.

Från såväl finansminister Magdalena Andersson som Stefan Löfven har man länge kunnat höra att Alliansens politik inte fungerar. I oktober sade statsministern rentav att jobbskatteavdragen varit “fullständigt verkningslösa”. Men, i sin budget räknar regeringen tvärtom hem positiva effekter av Alliansens jobbpolitik. Retoriken hänger helt enkelt inte ihop med siffrorna, konstaterar Linus Adolphson, Kreab och Jesper Ahlgren, chefekonom på Timbro.

Samhällets möjlighet att snabbt agera vid olyckor, räddningsinsatser och brottsprevention har kraftigt försämrats. Skatteverkets nya tolkning av reglerna för vidareförsäljning av skattebefriat flygbränsle innebär sämre tillgång till bränsle för samhällsviktigt flyg. Vi uppmanar civilministern att agera innan det är försent.

Jobbskatteavdragen har – helt enligt Alliansens plan – ökat inkomstskillnaden mellan dem som arbetar och dem som är bidragsberoende. Men skillnaden har ökat snabbare och blivit mycket större än väntat, skriver Göran Swahn i en replik.

Nu höjs allt fler röster för behovet av en ny stor skattereform och TCO kommer självklart att spela en aktiv roll för att ta fram konkreta förslag för hur skattesystemet bör se ut. TCO är väldigt positiva till denna politiska islossning, skriver utredaren Karin Pilsäter.

Bara fyra länder i OECD har ett högre skattetryck än Sverige. Medborgarna bör få veta hur mycket skatt de betalar och vad pengarna går till. Därför bör alla få ett tack för skatten-sms när de deklarerat.

Invandrare med borgerliga sympatier som gör klassresor i Sverige stör vänsterns bild av utsatthet och exploatering. Invandrare ska helst bli omhändertagna och vara lite arga, skriver skribenten Jan-Olof Bengtsson apropå reaktionerna på Alice Teodorescus sommarprat.

Alla som måste flytta i Kiruna och Malmberget borde behandlas på samma sätt i skattehänseende. Verkligheten är dock inte alls sådan. Kapitalvinstskatt och stämpelskatt riskerar att slå hårdast mot låginkomsttagare, varnar Villaägarnas Riksförbund.

Från politiskt håll verkar bensinskatten ses som en perfekt kassako. Behöver man få lite mer klirr i statskassan kan man alltid beskatta bilisterna lite till, samtidigt som man mumlar något vagt om att det är för miljöns skull. Men politikerna borde tänka ett varv till. Få skatter påverkar och upprör så många ”vanliga” människor med normala inkomster runtom i Sverige.

Det är dags för ett rättvist och hållbart skattesystem. Det är nödvändigt och dessutom fullt möjligt att skapa ett sådant, även i den globaliserade ekonomi som i dag är full av skattetekniska kryphål.