Skatt

De 50 kommuner som har högst skattesats ska kunna söka ett statsbidrag som finansierar 1 kronas skattesänkning, föreslår Liberalerna i ett valutspel. SKR ska agera domare för bidraget.

Svag ekonomi inledde mandatperioden – sedan kom pandemin och med den guldregn i form av statliga bidrag. Nu väntar åter tuffare tider. I en serie artiklar granskar DS kommunernas utveckling sedan valet och inleder med ekonomin.
* Så har din kommun förändrats – unik artikel med grafik
* Kommunerna som höjt och sänkt skatten mest
* Varningen från SKR – ”De kommer att få det väldigt tufft”

Hela listan: En snabbtur genom kommunernas skatteförändringar inför 2022.

Guldläge - så här många kommuner har inte sänkt skatten sedan finanskrisen 2008. ”Vi har faktiskt tagit ut för mycket i skatt” kommenterar kommunalråd.
• Kommunerna som höjer och sänker skatten.
• Kommunen som sänker mest ligger inte i Stockholm.
• Klyftorna ökar mellan hög- och lågskattekommuner.

Styrande M är överens med största partiet SD om en skattesänkning i Munkedal med 25 öre. Kommunen har landets näst högsta skattesats – en position man gärna slipper, medger kommunstyrelsens ordförande Christoffer Rungberg (M).

Pandemiåret 2020 leder till att skattesänkningarna dominerar i kommunerna inför nästa år. Tio kommuner sänker sin skatt medan åtta genomför skattehöjningar.

Små glesbebodda kommuner har sämre förutsättningar och därför vidgas skattegapet mot stora växande kommuner. En ny rapport från Kommuninvest föreslår ett statligt småkommunstillägg på 12 miljoner kronor för att minska skatteskillnaderna.

De kommunala skatteintäkterna kollapsar när lönesumman i år för första gången sedan 1990-talskrisen krymper, enligt SKR:s nya skatteunderlagsprognos. Kommunernas och regionernas skatteintäkter faller med 11 miljarder i år jämfört med beräkningarna före pandemin.

28 kommuner och 4 regioner höjer skatten 2020. Det är det största antalet skattehöjningar på tio år. Men kommunernas snittuttag ökar bara med 3 öre och regionernas med 7.

Regeringen vill lindra ” skatteklyftan mellan stad och land” genom en särskild riktad skattereduktion till invånarna i 76 kommuner i norra och västra Sverige. Flera av landets mest utsatta kommuner får däremot inte del av pengarna.

Skattegapet mellan kommunerna krymper. Över de senaste fyra mandatperioderna är det kommunerna med de lägsta skatteuttagen som höjt sin skattesats klart mest och oftast, visar Dagens Samhälles undersökning.

Få tar till skattehöjning som motmedel mot kärvare ekonomi. Elva kommuner och tre landsting höjer skatten 2019, och den totala kommunala skattesatsen stiger 7 öre.

Moderaterna har de kommande veckorna chansen att med hjälp av en riksdagsmajoritet riva upp den straffbeskattning på sjukvårdsförsäkringar som försvårar för de arbetsgivare som väljer att ta hälsoansvar, skriver Kristina Hagström, hälsostrateg på pensionsbolaget Skandia.

Sedan 2014 har rikets genomsnittliga kommunalskatt ökat med 26 öre per hundralapp. Stat, landsting och kommuner måste sluta se skattehöjningar som ett universalmedel mot alla problem och utmaningar vi står inför, skriver företrädare för Skattebetalarna.

I skrivande stund förbereder många partier sina budgetmotioner. Vi förväntar oss att Alliansens partier lever upp till den kritiska hållning de hade när vårdskatten föreslogs och avskaffar den, skriver Günther Mårder, vd, Företagarna.

Sverige bör säga bestämt nej till en digital skatt i EU, trots att vi har en övergångsregering och att det kan dröja tills en ny regering är på plats. Förslaget motverkar digitalisering, underminerar den svenska skattebasen och skärper konflikten med USA.

Alla pratar äntligen om att vi behöver en skattereform. Vi hör fler partier, nationalekonomer och parter på arbetsmarknaden lyfta behovet av en översyn för att möta nya krav och förbättra samhället. Därför är det ett gyllene läge för politiken att ta kliv framåt i frågan om en skattereform, skriver Eva Nordmark, ordförande TCO.

Ingen behöver gilla olika. Men alla behöver acceptera förekomsten av olikheter, skriver fem muslimska samhällsdebattörer som vill kunna bejaka sin muslimska identitet utan att misstänkliggöras.

I sommar inför regeringen förmånsbeskattning på sjukvårdsförsäkringar som ges via arbetsgivare. Den nya sjukvårdsskatten ogillas av en majoritet i riksdagen, i form av M, C, L, KD och SD. Det har lett till en debatt om huruvida Alliansens fyra partier kan stoppa skatten. Jag, för min del, ställer motsatt fråga: kan dessa partier låta bli att stoppa skatten, frågar Johan Ingerö, Timbro.

LOs lönerapporter kommer som på beställning varje vinter. De försöker visa samma sak, år efter år. Genom att välja ut en handfull stora svenska företag med i flertalet fall internationell verksamhet och anställda i hela världen får man det framstå som om löneskillnaderna i Sverige är väldigt stora, skriver Ersättningsakademien.

MUF:s ordförande Benjamin Dousa försöker ställa grupper mot varandra och påstår att PRO diskriminerar unga genom att ställa krav på förbättringar för äldre personer. PRO ser inte någon motsättning mellan människor i olika åldrar eller att äldre ska slåss mot unga om resurser – att slåss för en pension det går att leva på kommer i hög grad att gynna dagens unga, skriver Christina Tallberg, ordförande PRO.

För att uppfylla åtagandena i Parisavtalet måste den förnybara elproduktionen byggas ut. I Sverige kan hundratals miljarder kronor komma att investeras i energiomställningen fram till 2040. Men investeringarna förutsätter att kommunerna är positiva till utbyggnaden och att det omgärdande regelverket blir tydligare, tillståndsprocesserna mer rättssäkra och ledtiderna kortare, skriver Charlotte Unger Larson, vd Svensk Vindenergi.

Dagens pensionärer är på flera sätt samhällets vinnare men ändå slår pensionärslobbyn på stora trumman så fort statsbudgeten ska förhandlas fram, vilket gör att den mindre väljarstarka gruppen unga missgynnas.

Den som vill sätta stopp för den pågående regionala klyvningen i Sverige kan hämta inspiration från Norge. Två verktyg i norsk distriktspolitik är särskilt effektiva om man vill ta hela landet i bruk. Det första är en generell geografisk differentiering av arbetsgivaravgifterna, det andra är att regionalisera en rättmätig del av vattenkraftens och andra naturresursers värden, skriver Håkan Larsson, kommunfullmäktigeledamot (C) i Krokom.

För möta det växande behovet av personal måste vi se till att byggbranschen är attraktiv, sund och säker. Vi välkomnar därför myndighetskontroller, men fokus bör ligga på oseriösa företag och arbetsplatser – inte slarviga småföretagare.

Regeringen och Vänsterpartiet uppvisar en direkt oanständig kreativitet när det gäller skattehöjningar och nya skatteuttag, skriver Sofia Linder, chefekonom på Skattebetalarna som vänder sig emot de konfiskatoriska planerna på att förmånsbeskatta personer som via jobbet har en privat sjukvårdsförsäkring.

Staten bör utveckla systemet med geografiskt differentierade arbetsgivaravgifter för att stödja en positiv utveckling i glesbygden. Dessutom bör kommuner ges möjlighet att införa geografiskt differentierad kommunalskatt, skriver Andreas Westerberg, Liberalerna Skellefteå, inför partiets landsmöte.

Skatteplanering är inte olagligt. Motsatsen till skatteplanering borde vara skattemaximering, där den enskilde försöker betala in så mycket skatt som möjligt. Av debatten efter söndagens Uppdrag granskning kan man få intrycket att ledande politiker och debattörer anser att det är vad direktörer borde ägna sig åt. Tanken är löjlig!

Den rödgröna regeringen har gjort det till en paradgren att hitta omvägar ner i löntagarnas plånbok, och påfallande ofta går den via höjda skattar för norra Sveriges landsbygd. Sedan tvingas kommunerna gå med mössan i hand och be om hjälp. Det är inte rättvist.

Att Socialdemokraterna nu höjer skatt efter skatt, vilket drabbar allt fler inkomsttagare och yrkesgrupper, är inte värdigt ett parti som tidigare tagit ansvar för tillväxt och påstått sig stå på den enskilde löntagarens sida.