Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Näringsliv

Så täpps de avslöjade skattekryphålen till

Publicerad: 15 november 2017, 12:07

EU-länderna skulle kunna täppa till de skattekryphål som avslöjats i Paradisläckan. Problemet är att så många av dem själva är skatteparadis.


Ämnen i artikeln:

SkatterEU

Varje år undanhålls 43 miljarder kronor i svenska skatter, uppskattar SVT:s Uppdrag granskning. Det motsvarar Uppsala kommuns totala skatteintäkter under 2017, eller vad Skövde, Borås och Trollhättan gemensamt tar upp i skatter.

Aggressiv skatteplanering gör inte bara att samhällets gemensamma plånbok krymper, den urholkar också skattemoralen och tilltron till politiken. Oavsett om skatteplaneringen sker inom lagens råmärken eller inte, tycker de flesta att det är orättvist att rika privatpersoner och multinationella företag inte betalar den skatt som våra demokratiskt stiftade lagar stipulerar, medan låg och medelinkomsttagare och småföretag gör det.

Europeiska politiker som de senaste veckorna svarat på frågor om avslöjandena i Paradisläckan har uppgivet konstaterat att skattesmitning är beklagligt. Det är ett slags politisk resignation inför den globaliserade ekonomins grundvalar.

Men när det gäller skattesmitning finns det ganska mycket som Europas politiker kan göra. På senare år har EU-kommissionen till exempel satt Irland, Nederländerna och Luxemburg under lupp för de extremt fördelaktiga avtal som länderna slutit med multinationella företag, däribland många amerikanska it-jättar.

Genom moder och dotterbolag och andra, mer komplexa konstruktioner samlas dessa storföretags europeiska vinster i ett par EU-länder, där de knappt alls beskattas.

Med EU-regler i ryggen slog EU:s konkurrenskommissionär, danskan Margrethe Vestager, i fjol fast att Irland måste kräva tillbaka svindlande 13 miljarder euro i utebliven skatt från Apple.

Visserligen kan inte Vestager och EU-kommissionen bestämma vad olika länder ska ta ut i företagsskatt – skattenivåer och skatteupptag ligger helt utanför EU:s bestämmanderätt. Men Vestager resonerar att när man ger några storföretag mindre skattesats än, säg, lokala småföretag så snedvrids konkurrensen. De storas skattelättnader kan då klassas som otillåtet statsstöd, och det är något som EU-kommissionen inte bara kan utan ska slå ned hårt på.

EU-ländernas regeringar kan också utöva mer påtryckningar på de EU-länder som har låg skatt eller vattentät banksekretess som främsta exportindustri, och alltså har satt i system att locka till sig grannländernas skatteintäkter. Malta, Cypern och Luxemburg måste räknas som skatteparadis i EU. Men även Nederländerna och Belgien, som lockar till sig utländska företag med fördelaktiga skattearrangemang, anses vara ”problematiska” av skattjägare.

De EU-regeringar som vill spackla igen sina egna och andras kryphål i skattelagen har ett gyllene tillfälle. De förhandlar just nu om nya EU-regler som ska stävja pengatvätt och terrorfinansiering. Länderna har redan förbundit sig att upprätta centrala register över de verkliga ägarna och förmånstagarna i bolag och stiftelser. I det reformförslag från kommissionen som ligger på bordet ska den informationen göras helt offentlig.

De flesta öppenhets- och antikorruptionsorganisationer är överens om att det bara är genom att genomlysa ägandeförhållandena som man kan hindra att skattemedel göms undan i utlandet. Men föga förvånande har EU-länderna – bland dem skatteparadisen – ännu inte kunnat enas om offentlighetsdelen av de föreslagna reglerna.

EU:s konkurrenskommissionär Margrethe Vestager sa i en intervju i franska Le Parisien att Paradisläckan och de tidigare avslöjandena Panamadokumenten, Lux-leaks och Swissleaks är de ”elchocker” som behövs för att få till ett verkligt skifte.

Och visst leder varje stort internationellt avslöjande till små förändringar. Men innan det har blivit en självklarhet att skatte-handläggare och journalister ska kunna ta reda på vem som äger vilka bolag och hur mycket skatt företag och privatpersoner betalar i olika EU-länder, hinner vi nog leva och se också Maltaavslöjandet, Cyperndokumenten och stora Irlandsläckan.

Sigrid Melchior

DS EU-kommentator

Ämnen i artikeln:

SkatterEU

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News