Låt företagarna slippa onödigt tillståndskrångel

Värme och sol gör att många söker sig till uteserveringarna. Så även jag. Men när jag slår mig ner där kan jag inte låta bli att tänka på alla berättelser som företagare delar om hur mycket jobb som ligger bakom de inbjudande miljöerna.

Jag har aldrig stött på en företagare som slagits för att få ett lån och pantsatt huset för att kunna ägna dagarna åt att fylla i blanketter. Vi i Företagarna vill att alla kommuner ska göra tillståndsärenden och annan byråkrati enkel och smidig. Men även om alla säger sig sträva efter det verkar många ha svårt att sätta sin in i hur det är att ha med kommunerna att göra. Krångel är alldeles för vanligt.

Uteserveringar är ett typiskt exempel. Det är polisen som beslutar om tillstånd, men eftersom uteserveringar ofta ställs i ordning på kommunal mark finns det lokala bestämmelser att sätta sig in i och följa. Alla ärenden tar tid att handlägga och resultatet är långt ifrån förutsägbart.

Får uteserveringen ha ett golv eller en matta eller måste bord och stolar stå direkt på gatubeläggningen? Får det finnas ett litet staket? Finns det speciella bestämmelser om stolarnas design? Är det tillåtet att sätta upp parasoll eller markiser? Finns det tillräckligt många gästtoaletter? Ska den som har tillstånd att servera alkohol inne få tillstånd att göra det ute också?

Ju mer tid som går åt till att tolka bestämmelser, skriva ansökningar och vänta på grönt ljus, desto mindre tid blir kvar för att utveckla och driva själva företaget.

Det som gör mig bekymrad är att många kommuner inte verkar inse hur viktigt det är att vårda relationen med småföretagen. Hur ska den som inte vet om det blir något tillstånd för en uteservering kunna anställa sommarjobbare? För att bara ta ett exempel.

Det finns goda exempel att inspireras av. De flesta kommuner fakturerar avgifterna för livsmedelsinspektörers tillsynskontroll i början av året – oavsett om någon tillsyn senare genomförs eller inte. Men i Rättvik betalar företagen bara för den tillsyn som utförs och i efterskott – ingenting annat. Det är ett tydligt exempel på när kommunen ställt sig frågan hur sättet att jobba på påverkar företagarna.

I 217 av Sveriges kommuner står människor som anställda i företag med mindre än femtio anställda för den största andelen av kommunens inkomstskatteintäkter. Andelen varierar från 42 procent i Åre till 19 procent i Oxelösund. Rikssnittet ligger på 29 procent. Det framgår av vår rapport Välfärdsskaparna.

Vi i Företagarna och våra medlemmar ser hur problemet med ont om kommunala resurser kan tacklas med hjälp av ett bättre företagandeklimat. Naturligtvis krävs det politiska beslut i riksdagen för att påverka drivkrafterna för jobb och företagande. Men på kommunal och regional nivå går det att göra mycket för att få näringslivet att blomstra. Vi ser att det finns ett samband mellan hur stor andel av de kommunala skatteintäkter som kommer från den privata sektorn och hur hög kommunalskatten är. Ju lägre skattesats, desto större andel.

Bra service till dem som driver företag kan göra stor skillnad, inte bara för företagen utan även för kommunens skatteintäkter. Det är något för alla politiska beslutsfattare att tänka på i solen på uteserveringarna.

Patrik Nilsson, chef analys och opinion, Företagarna