Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Näringsliv

Lärdomen efter stängd gräns: ”Strömstad behöver fler ben att stå på”

Publicerad: 15 juni 2021, 09:34

Bild 1/5  Tidigare hade näringslivet i Strömstad ”en räkmacka” – norrmännen kom, handlade och turistade. Pandemin innebar en väckarklocka, enligt Anja Sonerud och Richard Holm som nu arbetar med att rusta Strömstads invånare och företag för att bli mindre beroende av gränshandeln.

Foto: DANIEL STILLER

Pandemin slog ut Strömstads två viktigaste näringar, handeln och turismen, över en natt. Efter 15 månaders krisstämning vågar kommunen titta framåt igen – men oro finns för en social baksmälla. ”Det vi behöver nu är jobben”, säger Kent Hansson, kommunstyrelsens ordförande (S).


Ämnen i artikeln:

CoronakrisenArbetsmarknadNäringslivetKrishantering

Högst upp i tornet på Strömstads stadshus, byggt 1917 i jugendstil och med stenarbeten i bohusgranit, tittar Anja Sonerud ut över sin kommun.

– Färjeterminalen är stängd. Gästhamnen är väldigt mycket glesare än vanligt, säger hon och pekar över Strömstads centrum.

Längs ån Strömsvattnet brukar det vara fullt av bilar, men den här dagen står där bara några enstaka. Ett par mil norrut, inte långt från Svinesundsbron som länkar Norge och Sverige till varandra, har parkeringen på det stora köpcentrumet Nordby gapat nästan tom i över ett år. 

Anja Sonerud är projektledare på kommunen och hon och näringslivsansvarige Richard Holm, som är den som lånat nyckeln till stadshusets torn för att visa utsikten, pratar om hur det var för ett drygt år sedan. 

– Den 16–17 mars, då var allt fullt öppet. Den 20 mars var det helt stängt. Jag minns att livsmedelsbutikerna reade och att jag åkte och köpte mjölk för två kronor litern, säger Richard Holm.

Det som hände där i mars 2020 var förstås att pandemin och dess effekter slog till. Gränsen mot Norge stängde och införseln ströps av alla de människor som vanligtvis kommer till Strömstad för att handla och turista. 

– Först tänkte vi att nu förlorade vi påskhandeln. Ingen kunde nog ens i sin vildaste fantasi  föreställa sig att det skulle pågå i 15 månader. Det har varit en oerhörd ansträngning, säger kommunstyrelsens ordförande Kent Hansson (S) 

Strömstad är unikt när det gäller detaljhandelns betydelse. 2019 omsatte den över 9 miljarder kronor och stod för vart fjärde arbetstillfälle i kommunen. Den andra viktiga näringen – turismen – har också blivit starkt påverkad. 

– Tack vare statligt permitteringsstöd har anställningar kunnat räddas, men vi har ändå fått en markant ökning av arbetslösheten, från 4–5 procent till över 11, säger Kent Hansson. 

Kent Hansson har lunchrast från budgetmötet som pågår när Dagens Samhälle är på besök. Socialförvaltningen har precis berättat om sina behov för det kommande året.

– Vi har utmaningar inom socialförvaltningen. Kostnaden har ökat för placeringar av barn och unga och våld i nära relationer. 

Beror det på pandemin?
– Delvis kan det vara så, men inte enbart, säger Kent Hansson.

Kommundirektören Mats Brocker kommer också ut på stadshusets trappa under budgetmötets paus. Han är mer övertygad om att det finns ett samband.

– Det finns en social baksmälla av pandemin som är allvarlig och som handlar om 1: människoöden och 2: ekonomin. När personerna kommer till vår socialförvaltning, då har det gått långt. Det vi behöver nu är jobben så att folk kommer i arbete. Läget kommer att lindras men oavsett det har vi sett en ökning av människoöden, säger han.

LÄS MER: ”Social skuld” väntar efter pandemin 

Nu börjar Strömstad ändå se ljuset i tunneln. Den 31 maj släppte Sverige restriktionerna för resande från Norge och den 10 juni fick fullvaccinerade norrmän okej till att åka till Sverige utan att behöva sitta i karantän vid hemkomst, och gränsbutikerna fick fler kunder igen.

Norrmännen återvänder, det tror både Mats Brocker och Kent Hansson. Men det kommer inte att bli som förr. 

– Pandemin har varit ett uppvaknande. Vi är helt beroende av Norge för både gränshandeln och besöksnäringen. Vi behöver fler ben att stå på, men det snyter man inte ur näsan helt enkelt, säger Kent Hansson.

Det här är Strömstads utmaning nu. Att bredda näringslivet, få arbetstillfällen i fler näringar, stärka och utveckla befintliga företag, locka fler svenska turister. En del i arbetet är omställningskontoret som öppnade i februari och som Anja Sonerud och Richard Holm arbetar med. Kommunen har fått bidrag från Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen för att kunna hålla det öppet i två år. 

Måsar skriker när vi promenerar från stadshuset mot kontorets lokaler i det gamla sjukhuset. Solen skiner och några Strömstadsbor sitter på en bänk och äter glass. Men en sommardag 2019 hade det varit kö till glasskiosken, berättar Anja Sonerud, och gatorna mellan Norgefärjan och Systembolaget hade varit betydligt mer trafikerade.

Richard Holm jämför situationen i Strömstad med när Saab lade ned i Trollhättan eller om Göteborg skulle förlora 25 000 jobb. 

– Jag vågar påstå att ingen annan kommun är så hårt drabbad av pandemin som Strömstad. Att få regeringen att förstå det har varit en utmaning. Jag har haft många möten med ministrar via Teams, säger Kent Hansson. 

LÄS MER: Wallenskog: Politiker i staten har ibland svårt att förstå hur kommuner fungerar 

Tillväxtverket har en omställningsguide för kommuner som drabbas av stora varsel eller omställningar i näringslivet. Men samtliga fallstudier bygger på fabriksnedläggningar, som Astra Zeneca i Södertälje eller Findus i Bjuv. 

I Strömstad är det i stället två näringar och många mindre företag som drabbats. Dessutom är situationen ny för kommuninvånare och företag. Strömstad har fram till pandemin haft en en gynnsam situation, med en ständig tillströmning av pengar och folk.

– Företag har tidigare inte i så stor grad behövt jobba med affärsutveckling eller ha plan B och C för sin verksamhet. Man har kunnat öppna sin butik och kunderna har kommit. Vi har haft en räkmacka, bokstavligen. Då blir det också svårt att hantera en kris, säger Richard Holm.

– Unga har fått sommarjobb och kommit in på arbetsmarknaden. Vi har en förhållandevis låg utbildningsnivå men har haft låg arbetslöshet, lägger Anja Sonerud till.

Därför behövs omställningskontoret. De fysiska lokalerna är folktomma nu när det mesta sker digitalt. Men personalen kan lotsa företag som vill ha hjälp till rätt instans, arbetslösa och permitterade erbjuds utbildning och kompetensutveckling och man nätverkar på olika sätt. Till grund för arbetet ligger kommunal samverkan mellan förvaltningar – en viktig åtgärd är att stärka upp den kommunala vuxenutbildningen och ingå samarbeten som öppnar för nya vägar till studier på högskolenivå. 

– Om vi inte gör det här arbetet tar det tio år innan vi är tillbaka. Vi gick från 9 till 2 miljarder kronor i inkomster i detaljhandeln under förra året. Vi måste se till att inte bostadsmarknaden kollapsar, att företagen inte slutar investera, att vi inte får en skenande arbetslöshet eller en demografisk fördelning som är otacksam, säger Richard Holm. 

Mats Brocker och Kent Hansson lyfter fram hur kommunen lyckats med ”flernivåsamverkan”, alltså att man skapat kontakter och nätverkat med politiker och tjänstemän kommunen, regionen, länsstyrelsen och ända upp till regeringen.

Pengarna till omställningskontoret är ett resultat av all denna lobbying. 

Bild 1/2  Svinesundsbron har gått från att vara sammanlänkande till åtskiljande. Vid gränsmarkeringen har människor från norska och svenska sidan mötts under pandemin, när de inte kunnat resa hem till varandra.

Foto: DANIEL STILLER

Den 15 juni fyller den gamla Svinesundsbron 75 år. Det planerade firandet, med kunglig närvaro, uteblir. I stället blev planen att hålla det i liten skala på varsin sida av gränslinjen mitt på bron. Tidigare har bron bundit Strömstads och Haldens kommuner samman, nu skiljer den dem åt. 

Frågan är vad som händer när trafiken över gränsen släpps på för fullt igen. Kanske vill Norge behålla detaljhandelsintäkterna; det har skapats nya jobb i branschen på den norska sidan under pandemin när norrmännen har handlat hemmavid. Ändrade punktskatter på socker eller alkohol kan snabbt förändra den prisfördel som svenska butiker hittills har haft. 

– Nu vet vi hur sårbart det är. Vi fick en pandemi, vad har världen att bjuda på framöver? Vetskapen om sårbarheten gör att man vill få det lite mer robust, säger Anja Sonerud.

Omställningskontoret har precis bytt namn till ”Utvecklingsarena Strömstad”. För nu vill kommunen blicka framåt, satsa mer på utveckling än bara ren krishantering. Landbaserad fiskodling, nya företag inom logistik, satsningar på e-handel och att locka fler svenska turister är några av visionerna för ett Strömstad som är mindre beroende av köpglada norrmän. 

Det stora spahotellet vid en vik precis norr om centrum är stängt. När det kom hårdare restriktioner i höstas gick det inte att få ekonomi i verksamheten längre. Men vd:n Linda Einarsrud tror på Strömstad som destination. Hotellets norska ägarkoncern satsar 300 miljoner kronor på att bygga ut medan hotellet ändå är stängt. Målet är att framöver ha lika många svenska som norska besökare.

– Det positiva med det som hänt är den här utvecklingen som kommunen gör, och att man förhöjer kompetensen. Plus att vi samverkar i näringslivet och marknadsför oss tillsammans, vi har kommit i gång med arbetet att få Strömstad att bli en åretruntdestination, säger hon.

Linda Einarsrud, vd på Strömstad Spa & Resort, fick ta beslutet att stänga hotellet vid årsskiftet. Nu ska de investera inför framtiden.

Foto: Strömstad Spa & Resort

Men det blir ingen öppning i sommar. 

– Det har gått för lång tid och det är svårt att hinna eftersom vi först måste hitta bra personal. En vanlig sommar har vi 150 anställda. Nu är det sju kvar som inte är uppsagda. Det blir en utmaning när vi ska öppna upp igen, säger Linda Einarsrud. 

Hur blir sommaren för kommunen och företagen i Strömstad?
– Besöksnäringen klarar det med fler svenska besökare, men det blir nog ändå den näst sämsta sommaren någonsin. Handeln och Nordby som står så tomt … Det är nästan så man inte tror att det är sant, säger Kent Hansson. 

Kommundirektören Mats Brocker är positiv. Han ser pandemin som en viktig väckarklocka, även om den drabbat många enskilda allt för hårt. 

– Men nu är vi på väg upp, solen skiner och räkorna är färska.

Bild 1/2  Mats Brocker är delvis bekymrad, men tror på en ljus framtid för Strömstad. Pandemin satte krisberedskapen på prov, men kommunen och samhället har lyckats bra i att ställa om, anser han.

Foto: DANIEL STILLER

Gränshandeln ger 7 200 jobb

Norska köp i svensk detaljhandel uppskattas 2019 ha uppgått till nästan 28 miljarder kronor, en ökning med över 2 miljarder jämfört med 2017, enligt en ny rapport från HUI Research som Region Värmland, Västra Götalandsregionen och Svensk Handel beställt. 

7 200 arbetstillfällen kan kopplas till gränshandeln. 

Dessutom genererar gränshandeln även skatteintäkter som för Västra Götalandsregionen beräknas till 2 miljarder kronor 2019 (innan pandemin) och för Region Värmland 1,6 miljarder kronor.

Den tydligaste drivkraften bakom norrmännens handelsresor är prisskillnader på varor. Exempel på varor som är billigare i Sverige än i Norge: 

 

Tobak: 52 % billigare

Dryck (med och utan alkohol): 40 resp 39 % billigare. 

Mjölk, ost och ägg: 35 % billigare. 

Restauranger och hotell: 21 % billigare. 

 

Källa: Rapporten ”Norsk konsumtion i svensk detaljhandel och dess bidrag till svensk ekonomi”, HUI Research

 

 

Åsa Nilsson

Reporter

an@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News