Kooperationer förenar vinstmål med andra värden

Tisdagen den 20 mars presenterade biträdande justitieminister Heléne Fritzon (S) en ny proposition som ger ekonomiska föreningar möjlighet att konkurrera på lika villkor med andra företagsformer. Svensk Kooperation välkomnar den nya lagen, men för att den ska få avsedd effekt behövs ett kunskapslyft.

De 100 största kooperativa företagen omsätter 400 miljarder kronor årligen och har cirka 100 000 anställda. De flesta drivs som ekonomiska föreningar som också är den snabbast växande företagsformen. Låt oss en gång för alla slå fast att kooperativa företag är affärsmässiga och vinstdrivande företag som förenar vinstmål med andra värden. Kooperativa företag är hållbara och vill göra ekonomisk och social nytta både för sina medlemmar och för samhället. Det är också en demokratisk företagsform som bygger på principen – en medlem – en röst.

Kooperationen har en lång tradition och är samtidigt ett modernt alternativ som kan bidra till en sund ekonomisk tillväxt och lösa nya problem i näringslivet. Ett slående exempel är den generationsväxling som många privata företag står inför. Av de omkring 175 000 företag som berörs riskerar vart tredje att läggas ner för att det saknas arvtagare eller köpare. Det motsvarar nästan 50 000 företag. Inom EU riskerar över 200 000 företag och närmare en miljon jobb att gå förlorade på grund av misslyckade ägarskiften.

Många av dessa bärkraftiga företag skulle kunna räddas genom att skiftas till personalägda kooperativ. Dessvärre saknar Sverige tydliga politiska initiativ för personalövertagande när företag avvecklas. En väg är att ge medarbetare förköpsrätt på företag som hotas av nedläggning, så som man exempelvis valt att göra i Frankrike. Där har också konkursförvaltare och andra professioner utbildas i hur man omvandlar privata företag till kooperativa.

Sverige behöver fler företag som bidrar till tillväxt och utveckling. Då kan värdet av en mångfald av ägarmodeller inom det svenska näringslivet inte överskattas. Den lokala företagsrådgivningen har ofta aktiebolagsformen som utgångspunkt, även om andra associationsformer skulle kunna fungera minst lika bra.

Svensk Kooperation anser att det behövs ökad kunskap om den kooperativa företagsformen hos såväl politiker, beslutsfattare och opinionsbildare som inom akademin, finanssektorn och myndigheter. Detta kommer att bidra till sektorns tillväxt och ge en större mångfald i det svenska näringslivet, något som är positivt för hela Sverige.

För att uppnå detta föreslår Svensk Kooperation följande åtgärder i samband med den nya lagen om ekonomiska föreningar:

￭ Regeringen bör avsätta medel för kunskapshöjande insatser om ekonomiska föreningar och kooperativa företag i samband med den nya lagen om ekonomiska föreningar. 
￭ Regeringen bör utreda hur stöd och nya finansieringsmodeller kan förbättras för att underlätta personalövertagande av företag, exempelvis vid generationsskiften eller nedläggningar.
￭ Kommunalt- och statligt finansierad företagsrådgivning bör vara heltäckande och neutral i förhållande till de olika associationsformerna.

Anders Källström, vd LRF

Tommy Ohlström, vd KF