Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

Wallenskog om hoten mot Kommunsveriges ekonomi – ”Ingen region kommer klara det”

Publicerad: 21 september 2022, 11:31

”Ingen region kommer att klara ekonomin”, säger SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog. Inflation och räntehöjningar påverkar stort.

Foto: Maxim Thoré

Riksbankens stora räntehöjning påverkar kommuner och regioners ekonomi på både kort och lång sikt. Men det finns ett hot som är betydligt värre än räntorna.


Ämnen i artikeln:

SKREkonomiFastigheterEnergikrisen

I går, tisdag, kom Riksbanken med beskedet att de höjer sin styrränta med en hel procentenhet – den största höjningen på 30 år – till 1,75 procent. 

Det här kan ge effekter på kort sikt för de kommuner, regioner och deras bolag som har lån med bindningstider som går ut snart. 

– Tar vi till exempel fastighetsbolagen, där har mer än en tredjedel lån med bindningstider som går ut det närmaste året, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Högre lånekostnader i ett kommunalt bolag påverkar ägaren.

– Kommunen kanske inte kan ta ut den avkastning man har räknat med, eller så kanske man måste gå in och stödja bolaget. 

På längre sikt kan räntehöjningen leda till att planerade investeringar inte blir av. 

– Just nu har vi dessutom höga byggkostnader, så det blir både dyrare att bygga och att låna till de här investeringarna. Jag tror att de flesta kommuner och regioner kommer att gå igenom sina investeringsplaner och fundera på vilka man kan skjuta på och eventuellt även stryka, säger Annika Wallenskog.

Det händer just nu mycket i ekonomin: Räntehöjningar, rekordhög inflation med stigande priser på mat, byggmaterial och andra varor, skenande energipriser och troligen en lågkonjunktur som väntar runt hörnet. 

Vilket av allt detta påverkar kommuner och regioner mest?
– Definitivt inflationen. En stor sak är ju att pensionerna räknas upp 2023 med 8,7 procent – en enorm ökning.

Uppräkningen till följd av inflationen gör att pensionskostnaderna kommer att öka med 35 miljarder kronor 2023 och ytterligare 10 miljarder 2024.

LÄS MER: ”Alla är skakade” – så drabbas Gavlegårdarna av inflationschocken

De ökade energikostnaderna ger också en direkt påverkan på kommuner och regioner, liksom den generella inflationen, som dock slår igenom senare för kommuner och regioner än för vanliga konsumenter, eftersom man har långa kontrakt. Prisökningarna på mat märks redan nu, och i januari kan det bli kännbart för många fler utgiftsposter, till exempel hyror för fastigheter. Där löper kontrakten oftast årsvis och hyran räknas upp efter hur konsumentprisindex ligger i oktober. 

– Väldigt mycket av den här höga inflationen slår igenom 2023. Det gäller även kontrakt för snöröjning, städning och alla varor och tjänster man köper – allt det kommer att öka, säger Annika Wallenskog. 

SKR räknar med att inflationen är tillbaka på normala nivåer (omkring 2 procent) 2025. Frågan är vilka kommuner och regioner som klarar stålbadet? Många kommuner har gjort starka resultat eller äger energibolag som nu ger bra avkastning – de kan klara sig okej, medan andra kommuner får det tuffare. 

LÄS MER: Färre riktade bidrag? Så ser partiernas planer ut

Men för samtliga regioner, där en stor del av de ökade pensionskostnaderna hamnar, blir det kärvt.

– När de börjar titta framåt på 2023 och 2024 är det ingen region som klarar ekonomin, säger Annika Wallenskog. 

Vad ska de göra åt det?
– En del har ju sparat pengar, tolv av regionerna har resultatutjämningsreserver, men det tror jag inte kommer att räcka de här två åren. Det handlar om vad man kan vidta för andra åtgärder och sedan förstås vad staten kommer att göra. 

LÄS MER: Elbolag varnas av Nasdaq: ”Vi har legat på gränsen”

Åsa Nilsson

Reporter

an@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev