Vårbudgeten: Inga pengar till kommunerna

Förslagen i vårändringsbudgeten innebär totalt 4 miljarder kronor i olika åtgärder som belastar statskassan.

Jämfört med de senaste årens välfyllda pandemibudgetar är det inte en särskilt omfattande vårbudget. Nu är högsta prioritet att bekämpa inflationen, vilket bakbinder finansministern.

– Inflationen är fortfarande alldeles för hög och måste komma ned, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Kommuner och regioner befarar att de kommer att gå med uppemot 24 miljarder kronor i underskott nästa år och har begärt besked om framtiden. Men de får vänta till i höst på svar om hur det blir med ytterligare statsbidrag.

– Vi följer utvecklingen noga och ser att det kommer att behövas mer. Jag är ganska säker på det, säger Svantesson.

Skulle lågkonjunkturen blir ännu värre än vad man förutspår, så kan regeringen göra mer. Handlingsutrymme finns, säger finansministern.

– Men gör vi det i det här läget, ofinansierat, så finns det risker att inflationen kommer att bli ännu högre, säger finansministern.

Hon betonar också att de 12 miljarder som kommuner och regioner redan fått i år är ett bra tillskott.

Regeringen aviserar att utgifterna i den statliga förvaltningen ska ses över. Bland annat bör antalet myndigheter minska. Exakt vilka myndigheter som kan tänkas läggas ner nämns dock inte.

Den största utgiftsökningen är 800 miljoner i bidrag till ökade sjuklönekostnader för arbetsgivare.

Redan tidigare har regeringen aviserat att det höjda tillägget i bostadsbidraget till barnfamiljer förlängs, vilket kostar 720 miljoner kronor.

– Det är något av det mest träffsäkra man kan göra för de som är mest ekonomiskt utsatta, säger Svantesson.

Ungefär lika mycket, 719 miljoner, går till utökat antal platser inom yrkesutbildningen.

Försvaret kan räkna med 660 miljoner kronor bland annat för militära Natoanpassningar och Kriminalvården förstärks med 300 miljoner kronor.

Det är en svår balansgång att stödja hushåll och företag samtidigt som satsningar riskerar att elda på inflationen. Det gör det också svårt att genomföra löftet om sänkta jobbskatter. Men regeringen aviserar i vårpropositionen att den kommer att föreslå ytterligare sänkta skatter på inkomster när det ekonomiska läget tillåter.

– Exakt när vi gör det, återkommer vi till, säger Elisabeth Svantesson.

Regeringens prioritet är att "återupprätta arbetslinjen" och ambitionen är att genomföra en bidragsreform.

LÄS MER: Hela listan: 26 gick back trots kanonår – kommunernas resultat 2022

Här är de viktigaste förslagen i korthet.

Belopp i miljoner kronor.

Förlängt och höjt tillägg i bostadsbidraget till barnfamiljer: 720 mnkr.

Utökat antal platser i yrkesutbildningen: 719 mnkr.

Natoavgift och militära Natoanpassningar: 660 mnkr.

Mer pengar till Kriminalvården: 300 mnkr.

SFI för ukrainare: 100 mnkr.

Mer pengar till arbetsförmedlingen: 50 mnkr.

Höjda anslag för Säpo: 50 mnkr.

Fler familjehem för utsatta barn: 50 mnkr.

Ökat stöd till unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning: 27,5 mnkr.

Extra medel till Konkurrensverket: 12 mnkr.

Ökat anslag till forskning/SciLifeLab: 10 mnkr.

Ökat anslag till Spelinspektionen: 2,4 mnkr.

Ökade sjuklönekostnader: 800 mnkr.

Övriga anslagsökningar: 500 mnkr.

/TT