Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag13.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunal ekonomi

Välfärdspolitiken famlar i blindo

Styrningen av svensk välfärd har hamnat rejält på efterkälken. En rad andra länder satsar i stor skala på kontrollerade experiment för att se vad som fungerar och inte fungerar i välfärden. Men i Sverige omorganiseras skolan och vården ofta efter modenycker och utan krav på utvärdering för att se vilket resultat förändringarna åstadkommit.

Publicerad: 4 april 2013, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Kvalitet

Sverige har i decennier haft ambitionen att erbjuda välfärd i toppklass och satsar mer resurser än nästan alla andra länder. Ändå är resultaten ytterst blandade. Många elever klarar inte skolan, köerna i sjukvården är långa, och få ungdomar anser att de får hjälp av arbetsförmedlingen. En viktig orsak till sådana misslyckanden är att välfärden ofta försämras av omorganisationer som syftar till förbättring. I en genomgång av forskningslitteraturen, som nu publiceras i tidskriften Ekonomisk Debatt, visar vi att flera andra länder har gått om Sverige när det gäller att testa vad som verkligen fungerar i kontrollerade experiment.

Upprördheten är stor när en kemikalie som inte har testats ordentligt upptäcks i något livsmedel. I skolan däremot har nya arbetssätt införts på löpande band, utan krav på evidens. Långt senare visar de sig vara skadliga för barnen. Några exempel är åldersblandade klasser, mentorskap, helordsmetoden, så kallad motorisk träning för läsinlärning, problembaserad inlärning, eller att elever själva ska bestämma sin inlärning.

Ännu fler initiativ, som många människor ägnat tid och engagemang åt, har ingen effekt alls och ingen har brytt sig om att undersöka effekterna förrän långt senare. Några exempel är de flesta anti-mobbningsprogram i skolan eller många av preventionsprogrammen mot alkohol- och drogmissbruk. Risken stor att många av de reformer som nu sjösätts så småningom kommer att avslöjas som verkningslösa.

En bättre förebild är det amerikanska utbildningsdepartementet. De samlar på sin forskningsavdelnings hemsida (What Works Clearinghouse) vilka förändringar som genom kontrollerade experiment har visat sig vara framgångsrika i skolan. Samtidigt uppmuntras också att nya arbetssätt tidigt testas ordentligt innan de sprids vidare till andra skolor. Delvis till följd av dessa initiativ sker nu en stor omstöpning av det amerikanska skolväsendet. Inte genom centralt styrda direktiv, utan genom att många lokala skolförvaltningar tar till sig evidens och bidrar till utvecklingen genom egna kontrollerade fältexperiment.

Liknande problem syns i styrningen av den svenska sjukvården. Sverige ligger i täten när det gäller kvalificerade behandlingar, där nya metoder tas fram i vetenskapliga experiment. Men när det gäller organisationen av sjukvården saknas intresse för ett evidensbaserat arbetssätt. Debatten går till exempel het mellan läkare och debattörer om fördelar och nackdelar med nya ersättningssystem. Men den förs nästan helt utan evidens, och knappt någon kräver den sortens vetenskapliga test som krävs för medicinska behandlingar.

Ett exempel på hur avgörande riktig evidens är illustreras av Stockholms Läns Landstings försök med vårdcoacher för multisjuka äldre, vilket lades upp som experiment med jämförelsegrupp. Resultatet var att vårdkostnader minskade med nästan en tredjedel för dessa äldre och metoden sprids nu till andra landsting. Initiativet att arbeta evidensbaserat kom från några enskilda tjänstemän. Om det inte hade varit för deras insats hade kanske försöket lagts ned, som så många andra innovationer inom välfärden där ingen efteråt vet hur väl de faktiskt har fungerat.

I välfärden har ”politik är att vilja” varit arbetsmetoden. God vilja räcker dock inte för att lyckas. Många kommuner och landsting skulle arbeta mera evidensbaserade genom att tillåta flera innovativa försök, men samtidigt kräva att de genomförs som kontrollerade experiment.

Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet och adjungerad professor i nationalekonomi vid KTH

Sven-Olov Daunfeldt, docent i nationalekonomi verksam vid HUI Research och Högskolan i Dalarna

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Kvalitet

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev