Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag12.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunal ekonomi

Välfärdskvinnorna är här för att stanna

Den som ifrågasätter vinstens betydelse för välfärdsföretagen bör känna till hur förutsättningarna för välfärden sett ut, både i ett längre och kortare perspektiv. Privata utförare med vinstmöjligheter i välfärden är inte något nytt experiment som ibland påstås, utan har förekommit tidigare under historien vid sidan av offentliga utförare.

Publicerad: 28 maj 2013, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

VälfärdstjänsterVinster i välfärden

Den senaste tidens välfärdsdebatt har varit både intressant och oroväckande att följa. Intressant för att frågan om hur välfärdens framtid ska utformas berör oss alla och debatten har engagerat människor utanför politikens korridorer. Men oroväckande på så sätt att diskussionen på sina håll blivit tämligen historielös och en kritik riktats mot de många företag som är verksamma inom skola, vård och omsorg. För att bättre förstå välfärdsföretagandet så måste man sätta det i en större kontext.

Den som ifrågasätter vinstens betydelse i de välfärdsföretag som sysslar med vård, skola och omsorg bör känna till hur förutsättningarna för välfärden varit, både i ett längre och kortare perspektiv. Privata utförare med vinstmöjligheter i välfärden är inte något nytt experiment som de som av ideologiska skäl är motståndare till företagare stundom påstår, utan har förekommit tidigare parallellt med offentliga utförare och olika privata organisationer.

Det är heller egentligen inte någon ny företeelse att det är just kvinnor som i stor utsträckning leder dessa verksamheter. Många av företagen som finns i välfärden ägs och drivs av kvinnor och kvinnors företagande har spelat en viktig roll i utvecklingen av dessa verksamheter. Att nyföretagandet här var synnerligen livligt bland kvinnor från mitten av 1800-talet framgår av den nya boken Kvinnors entreprenörskap under 400 år. Men faktum är att under den tid som staten och fackförbunden växte sig som starkast under 1950-1970-talen så försvann många av de tidigare yrkesaktiva kvinnliga företagarna som funnits under både 1700- och 1800-talen och som fram till 1930-talet verkade parallellt med offentliga utförare.

Välfärden fortsatte att byggas ut i offentlig regi ända fram till 1985 då staten inte längre själv kunde klara de ekonomiska åtagandena. Privata utförare ansågs då som ett allt viktigare komplement för att behålla välfärdsnivån. Men det var först under 2000-talet i samband med att valfrihetsreformer inom välfärden trädde i kraft som kvinnorna på allvar började komma tillbaka till företagandet.

Poängen med införandet av LOV (Lagen om valfrihetssystem) i välfärden var att kunden skulle kunna välja mellan olika utförare, något som förutsätter god information om alternativen. Men liksom på andra marknader förekommer det inom välfärden en asymmetrisk information mellan köpare och säljare. Köparen har alltid ett informationsunderskott. Tjänster för konsumentupplysning och -skydd har inte utvecklats under de många åren av offentliga monopol. Ett sätt att komma tillrätta med detta är att vissa kvalitetskriterier uppställs av tillsynsmyndigheten och både företagens och de offentliga aktörernas uppfyllande av kriterierna utvärderas regelbundet. Med ett ökat kvalitetsfokus skulle konsumentvalet kunna bli effektivare och företagens varumärken få större betydelse.

I takt med att medborgarkraven på välfärdssektorn växer kommer det vara omöjligt med en tillbakagång till ett offentligt produktionsmonopol. Därför måste nyföretagandet uppmuntras och små företag få det enklare att växa. De politiska partierna liksom medborgarna bör inse att välfärdsföretagen är här för att stanna och fler av dem måste få en växande roll. Därmed är det inte sagt att offentliga välfärdsutövare skulle försvinna helt. De har även i historisk tid funnits med, i synnerhet för medborgare med speciella behov.

Det gäller att i debatten inte att glömma det långsiktiga målet – att högre levnadsstandard bygger på ett kvalitativt och brett tjänsteutbud inom vård, skola och omsorg med stora positiva externa effekter för hela samhället. Och här spelar den privata sektorn och inte minst kvinnors företagande en fortsatt avgörande roll.

Fotnot: Skribenten är aktuell med den nyutkomna boken Kvinnors entreprenörskap under 400 år.

Anita Du Rietz, nationalekonom, fil dr associerad forskare vid Centrum för Näringslivshistoria

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev