Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

Välfärdsföretagen blir kvar efter valet 2014

Vinst och valfrihet i välfärden är heta frågor. Men när dammet lagt sig efter nästa val kommer det visa sig att välfärdsföretagen är här för att stanna.

Publicerad: 28 mars 2013, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Vinster i välfärden

Allt började med avslöjanden om misstänkt vanvård vid äldreboenden i privat regi. Sedan kom uppgifter om att riskkapitalbolag undandragit en del av överskotten i verksamheterna från beskattning och fört ut dem till skatteparadis. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Förslag om vinstförbud, kvalitetskontroll, hårdare krav vid upphandlingar med mera har förts fram från flera partier och från LO. I högt tonläge har Svenskt Näringsliv gått till angrepp mot några av förslagen. Man kan få intrycket att välfärdsföretagens existens står på spel.

Nyligen har det fackliga idéinstitutet Katalys i en DN-artikel lyft fram allmänhetens minst sagt skeptiska inställning till vinster i välfärdsföretag och hävdat att den röd-gröna oppositionen tryggt kan ta ställning mot vinster i välfärden. Vi menar att deras analys bortser från viktiga realiteter. En eventuell socialdemokratisk regering kommer inte att kunna genomföra ett vinstförbud.

I rapporten Välfärden, valfriheten och vinsten beskriver Nowa kommunikation hur de privata välfärdsföretagen inom skola, vård och omsorg kan påverkas efter vinstdebatten och nästa val.

Inom vård, skola och omsorg finns närmare 50 000 företag (inklusive ideella organisationer och stiftelser) med cirka 225 000 anställda. De flesta företag har få anställda, många har varit verksamma under lång tid. Det går inte att föreställa sig att en generell reglering mot vinstuttag över huvud taget skulle kunna genomföras. Det finns vare sig nu eller senare någon riksdagsmajoritet som skulle våga sätta hela detta samspel mellan offentlig sektor, näringslivet och brukare (väljare) på spel.

Den offentliga marknaden i Sverige är stor. Den offentliga sektorns köp av varor och tjänster från privata näringslivet beräknas omfatta 820 miljarder kronor (2011). Bland företagen med störst omsättning på den offentliga marknaden har byggföretag en särställning, men några företag inom vård, omsorg och skola kvalar in på listans tio största. Fyra bolag inom vård och omsorg omsätter tillsammans cirka 18 miljarder kronor, ett inom utbildningssektorn omsätter närmare fyra miljarder.

Kommuners och landstings köp av verksamhet från privata leverantörer ligger på cirka 14 procent av de totala kostnaderna. Sammanlagt är det cirka 95 miljarder kronor som främst går till skolor, förskolor, primärvård, tandvård och äldreomsorg. Bakom den utvecklingen ligger främst friskolereformen och införande av vårdval i primärvården.

Vi ser redan att fokus i debatten blir kvalitet och nöjda medborgare. Mångfald, privatisering och konkurrensersättning var ofta svaret under 1980- och 1990-talens kvalitetsdebatt då man upplevde de stora systemens avigsidor. Dagens kvalitetsdebatt blir annorlunda. De företag som vill finnas i branschen, det gäller särskilt de större som uppmärksammas mest, måste klara tydliga kvalitetskrav och visa att deras kunder är nöjdare än andras. En konsekvens blir att också offentligt driven verksamhet kommer att sättas under lupp.

Mer reglering i restriktiv riktning ligger också i den politiska färdriktningen. Det syns redan i de utredningar regeringen tillsatt och i den socialdemokratiska partistyrelsens förslag till partikongressen. Förutom räntesnurrorna så fokuserar dessa dock inte direkt på vinsterna utan mer på krav för tillstånd, på verksamheten och på kvalitetsnormer.

De konkreta besluten inom området tas i kommuner och landsting. Dessa beslut är sällan beroende av rikspolitiken. I Stockholms län som leder utvecklingen är 20 procent av verksamheten i privat regi. De flesta andra kommuner och landsting ligger mycket lägre. Det finns alltså en stor tillväxtpotential – om lokala politiska majoriteter väljer den vägen.

Behoven av vård och omsorg kommer av demografiska och andra skäl att stiga avsevärt i framtiden. Det kommer att bli allt svårare att få fram skattemedel till att finansiera verksamheten. Det kan skärpa fokus på kvalitetsfrågorna men också frågan om alternativa finansieringsmöjligheter och därmed en ytterligare växande privat marknad.

Framtiden för de privata välfärdsföretagen tycks alltså på många sätt ljus. Men de kan inte slå sig till ro. Flera opinionsundersökningar, bland annat från Novus, visar att riksdagsmajoriteten går i otakt med opinionen. Allmänhetens uppfattning är att vinster – om de alls får finnas - ska återinvesteras i verksamheten och inte tas ut av ägarna. Denna ståndpunkt delas endast av Vänsterpartiet. Situationen är således politiskt riskabel. Nya vårdskandaler kan särskilt under en valrörelse driva politiker till snabba och i värsta fall ogenomtänkta utspel.

Den avgörande frågan i framtiden handlar dock om kvalitet och förmåga till innovation och nytänkande. Det duger inte längre för välfärdsföretagen att göra samma sak som i den offentliga regin fast snabbare, med mindre personal och med lägre lokalkostnader. Under branschens genombrottsår pekade förskolan Pysslingen på sin högre utbildningsnivå och pedagogiska kompetens. Cityakuten ökade tillgängligheten inom primärvården mitt i Stockholm. Innovationsförmågan blir avgörande.

Våra slutsatser är två. För det första: Rikspolitiken skymmer en skiftande lokal verklighet. Kommuner och landsting avgör färdriktningen – och den blir olika över landet. För det andra: Välfärdsföretagen är här för att stanna. Utvecklingen och tillväxtmöjligheterna kommer att ligga i deras egna händer. Men då får de jobba på. Och göra det bra.

Bo Bylund, seniorkonsult Nowa kommunikation

Ulf Bley, seniorkonsult Nowa kommunikation

Christer Hallerby, (FP) fd statssekreterare och regeringens fd sfi-utredare

Rune Nordström, seniorkonsult Nowa kommunikation

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Vinster i välfärden

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News