Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

Välfärden behöver en kvinnorörelse

Man skulle kunna tro att 2013 är ett år då kvinnodagen inte längre behövs. Men för den som följer den pågående välfärdsdebatten är det tydligt att så inte är fallet, skriver representanter för nätverket Välfärdens Grupp 8.

Publicerad: 6 mars 2013, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

JämställdhetVinster i välfärden

LO-fackens toppstyrda manliga förbund, 6F - Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna och Seko har med påtryckningar lyckats få LO att verka för en särskild bolagsform inom den kvinnodominerade välfärdssektorn.

Det är minst sagt märkligt. För man skulle ju aldrig motverka nyföretagande och vinstdrivande företag inom de egna branscherna. Det riskerar både jobb, investeringar, kvalitetsutveckling och möjlighet att välja mellan arbetsgivare liksom inskränker kundernas valfrihet. Men inom kvinnodominerade områden ska särskilda begränsningar tydligen gälla.

Frågan om vinster används för att skapa känslor kring bilden av att företagare tjänar stora pengar på att utföra verksamheter för barn, gamla och sjuka - men det är en falsk bild. Av alla de pengar vi lägger på skola, vård och omsorg går mindre än 8 promille till vinstutdelningar (som vi dessutom betalar skatt på). Ändå är det dessa 8 promille som styr debatten, de andra 99,2 procenten orkar man inte bry sig om. Man gör allt för att måla upp en bild av stora ”läckage” ur välfärden på grund av vinster.

LO vill gärna prata om vinster - men det handlar också om jämställdhet. Tre fjärdedelar som arbetar inom välfärden är kvinnor. Åtta av tio vård- och omsorgsföretag har en kvinna som ägare eller vd. Bland de nystartade företagen är andelen ännu högre.

Medan LO och många andra vinstmotståndare parallellt pratar om behov av kvotering och värdet av en ökad jämställdhet, vill de alltså parallellt dra undan mattan för de verksamheter som vi kvinnor gått från att ”bara” vara anställda i, till att numera äga, leda och utveckla.

LOV-reformen (Lagen om valfrihet) har gett människor frihet att bestämma över sin vård, skola och omsorg. Att de köar för att välja oss och att vi sedan får ett kvitto på en bra verksamhet i form av ekonomisk vinst borde vara en självklarhet för alla företagare. Varför ska vi särbehandlas och hänvisas till särskilda bolagsformer?

Den frågan tänker vi fortsätta att undersöka genom att organisera oss i nätverket Välfärdens Grupp 8 för att få fler att få upp ögonen för vad som pågår. Vi nöjer oss inte med kraven från dem vi lånat namn av, Grupp 8, som på sin tid krävde rätt till arbete och daghem: Vi förväntar oss friheten att själva äga och driva dagens förskolor, vård och omsorg – på samma villkor som andra företagare.

Catharina Tavakolinia, vd och grundare av Kavat Vård

Christina Wahlström, ägare Mama Mia mödravård

Elisabeth Kvanman, ägare MåBra Förskolor

Solveig Sunnebo, ägare Helianthus Förskola

Marita Eerola, ägare Vårdstyrkan

Åsa Storm, vd Stormtrivs

Charlotte Barouma, ägare av Wästerläkarna vårdcentral

Lotta Wiström, ägare Sinnligt Barnmorskemottagning

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev