Våga värna vattenkraften

Ända sedan vattenkraften i Sverige byggdes ut, framför allt under första halvan av 1900-talet, så har industrin och samhället dragit nytta av den konkurrenskraft och trygghet som en säker elförsörjning innebär. I dag svarar vattenkraften för knappt hälften av Sveriges elförsörjning och med allt mer vindkraft och frågan om kärnkraftens vara eller inte vara, så blir diskussionen om hur vi hanterar vår vattenkraft allt viktigare. För vattenkraften är unik på flera sätt.

Vattenkraften är själva ryggraden i svensk elproduktion; den är en betydande del av landets styrbara produktion samtidigt som den tillgodoser kraftsystemets behov av reglerförmåga. Just reglerfunktionen blir nu allt viktigare för att balansera all den vindkraft som med stöd av elcertifikat växt kraftigt de senaste åren.

Med klimatfrågan som en av vår tids stora utmaningar så måste vattenkraften också ses som en synnerligen god energikälla och en tillgång inte bara för Sverige, utan också Europa vars energisystem allt mer byggs samman med vårt.

Dessutom är de stora elanvändarna – elintensiv basindustri inom massa- och pappersindustrin, kemiindustri, gruvorna och stålet – en viktig vattenkraftsintressent. Glöm inte dess betydelse för sysselsättning och välfärd. Det handlar om cirka 400 000 jobb direkt och indirekt, elanvändning på knappt 40 TWh årligen och ett exportvärde på inemot 280 miljarder kronor – 20 procent av den svenska varuexporten.

Som all kraftproduktion påverkar vattenkraften delar av sin omgivning och det finns miljökrav på både EU-nivå och nationellt som riskerar att begränsa vattenkraften. Det råder i dag en stor osäkerhet kring myndigheternas agerande i de fall en ägare till ett vattenkraftverk vill utveckla och förnya sin anläggning. Det skapar i sin tur osäkerhet bland elproducenterna och påverkar investeringsviljan negativt.

En annan viktig fråga för Sveriges vattenkraftproducenter är fastighetstaxeringen av vattenkraften. Som exempel på hur denna slår så betalade en kund med rörligt elpris, i slutet av sommaren, 51 öre för en kilowattimme el från svensk vattenkraft. Av dessa utgör moms och energiskatt 40 öre. Resterande 11 öre är vad producenten får betalt per kWh. Men på produktionssidan finns en fastighetsskatt som i dag är cirka 9 öre (i snitt). Återstående två ören ska betala löner, drift, underhåll, forskning och utveckling – liksom alla efterfrågade investeringar i ny förnybar produktion.

Även med ett högre elpris är det tydligt att denna skatt påverkar företagens lönsamhet och investeringsförmåga.

Vi menar att detta inte är en hållbar situation, utan att svensk vattenkraft behöver en bred politisk överenskommelse och en nationell prioritering om hur vi ska hantera vattenkraftfrågor när lokal miljöhänsyn ställs mot politiska mål om ett mer förnybart energisystem.

Vi menar också att vi måste se över hur skatter slår mot viktig kraftproduktion i tider av extremt låga elpriser. Detta är två kritiska frågor för de aktörer som genom sina beslut om investeringar ska se till att vattenkraftens produktions- och reglerförmåga säkras för framtiden.

Vattenkraften är inte bara en förnybar energikälla och en energiresurs som uppfyller högt ställda klimatkrav, utan också nyckeln till att vi även i ett framtida kraftsystem utan kärnkraft – men med mycket vindkraft – kommer att kunna behålla en stabil elförsörjning.

Detta förutsätter att vi spelar våra kort rätt och värnar, snarare än riskerar, den vattenkraft vi har.

Pernilla Winnhed, vd Svensk Energi