Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

Vad ska bort när Löfven bantar krisberedskapen?

En av mina prioriteringar som försvarsminister är att stärka samhällets robusthet och förmåga att hantera kriser. Därför undrar jag vilka krisförebyggande åtgärder Stefan Löfven och Socialdemokraterna vill ta bort? Stannar det vid nedskärningar på 200 miljoner på krisberedskap och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap? Och vad betyder det för jobben, frågar Karin Enström (M).

Publicerad: 12 februari 2014, 04:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Krishantering

Tsunamikatastrofen 2004, stormen Gudrun som drabbade Sverige vintern 2005 och händelserna på Utöya och i Oslo 2011 är exempel på kriser och påfrestningar som visat hur sårbart vårt samhälle är. Av dessa händelser har vi kunnat dra lärdomar och förbättrat vår förmåga att hantera kriser.

I regeringskansliet finns numer ett kansli för krishantering med bemanning dygnet runt och alla myndigheter ska ha en tjänsteman i beredskap dygnet runt. Alliansregeringen inrättade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för att förbättra samverkan mellan olika aktörer i samhället med ansvar för samhällsviktig verksamhet. Förra året inrättade Försvarsmakten fyra nya regionala staber som bland annat ska öka Försvarsmaktens möjligheter att samverka med andra aktörer i händelse av en kris.

Som en följd av den norska 22 juli-rapporten har regeringen gett uppdrag till Försvarsmakten att stödja Polisen med helikopterkapacitet för transport av till exempel den nationella insatsstyrkan. Polisen saknar i dag tyngre transporthelikoptrar medan Försvarsmakten kommer att ha över 30 medeltunga helikoptrar. Med regeringens uppdrag kan samhällets samlade resurser användas på ett så effektivt sätt som möjligt. Jag vill också se ett ökat samarbete mellan Försvarsmakten och Kustbevakningen när det gäller merutnyttjande av fartyg och flygplan.

Samverkan är viktiga teman för regeringens kommande proposition om samhällets krisberedskap. Propositionen ska bland annat redovisa initiativ som regeringen har tagit i krisberedskapspolitiken för förbättrad samverkan på olika nivåer. Den kommer även att behandla Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser. Som ett led i förberedelserna har jag genomfört fyra krisberedskapssamråd och erfarenhetsseminarier runt om i landet. Propositionen innehåller även en ny reglering för sprängämnesprekursorer för att motverka att olaglig tillverkning av sprängämnen med ämnen som finns på marknaden.

Varje år satsar regeringen drygt en miljard kronor på det särskilda anslaget för krisberedskap. Pengar som bland annat ges till kommuner, myndigheter och organisationer för deras arbete att stärka robustheten i sin verksamhet och i samhället i stort.

Socialdemokraterna föreslår i sin budget för politikområdet Försvar och samhällets krisberedskap omfattande nedskärningar både på anslagen för krisberedskap och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Att skära 200 miljoner i intecknade budgetar får stora konsekvenser. Det framgår däremot inte av förslagen vilka delar av krisberedskapsarbetet som Socialdemokraterna vill ta bort.

Att regera är att ta ansvar för hela politikområdet. Nedskärningarna på samhällets krisberedskap visar på kortsiktighet i jakten på snabba politiska poänger. Stefan Löfven reser nu land och rike runt och lovar allt till alla. Samtidigt är den egna budgeten underfinansierad. Redan i S budgetmotion skär man 10 procent på krisberedskapen. Min fråga till Stefan Löfven blir därför – vilka krisförebyggande åtgärder är det du vill skära ner på och hur många jobb inom krisberedskapen försvinner?

Karin Enström, försvarsminister (M)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Krishantering

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev