Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

Utredare vill införa statlig gruvpott till kommuner

Publicerad: 1 november 2022, 11:31

Området där gruvan i Gallók/Kallak kan komma att ligga.

Foto: Paul Wennerholm/TT

Det ska bli enklare att bryta innovationskritiska metaller och mineral i Sverige, enligt en statlig utredning. Ett steg i detta är en ”gruvpott” för lokalsamhällen. Kommuner ska kunna få upp till 200 miljoner kronor per år.

Ämnen i artikeln:

KlimatKlimatarbetetSkatter

Utredaren Helén Leijon har på uppdrag av den förra regeringen tittat på hur Sverige kan få en hållbar försörjning av metaller och mineral som behövs i klimatomställningen.

I dag står Kina för 90 procent av världens tillförsel av sällsynta jordartsmetaller. Det handlar om ämnen som används i alltifrån vindkraftverk till försvarsmateriel. I Sverige finns tillgångar av bland annat vanadin, kobolt, litium och grafit.

Utredningen bedömer att metall- och mineralnäringen kan dubblera sin verksamhet i Sverige på drygt tio år. Men investerare tvekar att finansiera projekt till följd av otydligheter i prövningsprocessen.

För att gruvverksamhet ska etableras behövs ett så kallat socialt medgivande från närboende, enligt utredningen. Krav behöver ställas på information, dialog och vägledning.

Även samebyar ska kunna få ersättning för att genomföra ett tidigt dialogmöte.

För att öka den sociala acceptansen vill utredningen se en ny ”gruvpott” för lokal samhällsutveckling. Kommuner ska kunna få upp till 200 miljoner kronor per år.

– Detta för att föra över medel från gruvverksamheten till lokalsamhället. Och för att kommunerna ska kunna få ekonomiskt stöd för att bygga upp den samhällsinfrastruktur som behövs, säger utredaren Helén Leijon till TT.

Det ska också leda till att en större del av värdet som gruvnäringen genererar ska komma hela landet till del, enligt utredningen. Den pekar på att mineralutvinning ofta sker i kommuner med en hög andel äldre, låg befolkningstäthet och stora avstånd och att dessa områden är i behov av finansiell förstärkning.

Finansieringen tas inte genom något ökat skatteuttag utan genom en omprioritering i statens utgifter för regional utveckling.

Det ska även bli lättare att få till gruvverksamhet i områden med höga natur- och kulturvärden som är riksintressen och som i dag har ett särskilt skydd. Det kan handla om kustområden, fjällområden och de stora sjöarna. Dock inte i Natura 2000-områden eller i nationalstadsparken.

– Det skydd som finns för geografiska områden ska inte hindra anläggningar som behövs för utvinning av innovationskritiska metaller och mineraler, säger Helén Leijon.

Utvinningen ska därmed få samma ställning i miljöbalken som i dag finns för anläggningar som behövs för totalförsvaret, framhåller hon.

Utredningen påpekar att EU-rättens miljöskydd innebär hinder för att prioritera gruvetablering i Sverige – det behövs ett långsiktigt arbete för att balansera intressen mot varandra.

Enligt utredningen är den negativa påverkan på miljö och natur av undersökningsarbete för nya gruvor oftast liten eller försumbar. Därför bör reglerna kring djupborrning göras om, samtidigt bör dagens så kallade koncessionsprövning ändras så att en del av krav flyttas till då verksamheten ska genomgå en miljöprövning.

Utredaren föreslår också att ett nationellt centrum inrättas för hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral vid myndigheten SGU (Statens geologiska undersökning). Man vill också se en översyn av minerallagen.

TT har sökt energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

Niklas Svahn/TT

LÄS MER: Regeringen godkänner kritiserade gruvprojektet i Kallak

LÄS MER: Regeringen avgör Jokkmokks framtid: ”Det bubblar verkligen i leden”

LÄS MER: Krysstoppen: Populärast i kommunvalet – ”Bäst träffa väljarna vid tacokryddorna” 

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev