Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunal ekonomi

Träffsäkrare resursfördelning lägger grund för bättre skolor

Uppsalas modell för att fördela resurser till skolorna utifrån elevernas olika förutsättningar har visat sig vara framgångsrik. Flera kommuner med Stockholm och Malmö i spetsen tar nu efter metoden vilket ökar möjligheterna att ge alla elever likvärdiga utbildningar av god kvalitet.

Publicerad: 3 september 2013, 09:48

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

ErsättningsreglerSkolorganisation

Kommuner fördelar resurser utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar.  Men de gör det på väldigt olika sätt, vissa kommuner med hög skolsegregation låter detta knappt påverka tilldelningen till skolorna, medan andra kommuner med lägre skolsegregation omfördelar betydligt mer. Detta anmärkningsvärda men kanske inte förvånande faktum, framgår av Skolverkets just publicerade rapport Kommunernas resursfördelning till grundskolan. Rapporten framhåller att i kommunernas arbete för bättre kunskapsresultat är det viktigt att resurserna styrs så att elevernas behov tillgodoses och att resurserna riktas till skolor och elever med mindre gynnsamma förutsättningar.

Skolverket manar kommunerna till att på ett medvetet sätt utveckla sina resursfördelningssystem. Det är en förutsättning för att resurserna ska kunna fördelas så att varje elev får en likvärdig utbildning av god kvalitet.

Det vilar ett tungt ansvar på oss tjänstemän som tar fram beslutsunderlagen så att nämnden kan fatta ett medvetet beslut om hur resurserna ska fördelas. Hur stor ska spridningen av resurser vara? Vilka faktorer ska fördelningen bygga på? Hur ska faktorerna viktas sinns emellan? Ska man ta hänsyn till att en kombination av riskfaktorer ofta ger större risk än var faktor för sig? Ska det satsas extra på vissa grupper? Svaren kan bli olika beroende på vilken typ av segregering som finns mellan skolorna. En mindre kommun har oftast inte lika många olika typer av segregering och kan då nöja sig med en enklare modell.

Uppsala är en av de kommuner som har jämförelsevis stor spridning i tilldelningen. För att finna en lämplig nivå på spridningen tog vi bland annat hjälp av en grupp rektorer som gjorde en bedömning av hur stora skillnader de fann rimliga, både för de mest behövande skolorna och för de skolor som skulle få minst.

Skolverket snuddar vid frågan om vilka faktorer kommunerna bör fördela efter. De nämner föräldrarnas utbildningsbakgrund och om eleverna nyligen anlänt till Sverige. Fördelen med att använda dessa faktorer är att de kan antas påverkar förutsättningarna för elevens skolframgångar. Nu är det många kommuner som använder faktorn utländsk bakgrund, det vill säga att föräldrarna är födda i utlandet. Den faktorn samvarierar med att inte uppnå målen, men är oftast inte orsaken till det. Uppsala upptäckte att när man tar hänsyn till föräldrarnas utbildningsnivå, om eleven invandrat för mindre än sju år sedan och om familjen har försörjningsstöd så försvinner sambandet mellan utländsk bakgrund och sämre skolresultat. Det visar att det inte är ett problem i sig att ha utländsk bakgrund.

För en del kommuner kan fördelningen bli densamma trots en enklare modell med endast utbildning och utländsk bakgrund. Men om olika skolor har olika grupper av elever med utländsk bakgrund, kan pengarna hamna fel. Dessutom kan denna fördelningsgrund ge ett felaktigt budskap till allmänheten, att det är ett problem att ha utländsk bakgrund.

För att välja faktorer och få en lämplig viktning lät Uppsala beräkna samvariationen mellan ett stort antal socioekonomiska faktorer och att inte uppnå godkänt i två eller flera ämnen och att inte uppnå godkänt i svenska, engelska eller matematik. På det viset fick vi fram vilka faktorer och med vilken viktning som tillsammans bäst prognostiserade risken att inte uppnå kunskapsmålen. Det är inget perfekt sätt att beräkna behovet av mer resurser för att skapa en likvärdig skola, men det är ett sätt att närma sig en rimlig fördelning. Sedan vi fick fram en modell 2004 har ett antal kommuner utifrån Uppsalas modell gjort egna versioner. Stockholm kompletterade modellen bland annat med vilket bostadsområde eleverna kommer ifrån. Malmö överväger nu en liknande lösning.

Skolverket sammanfattar att en viktig slutsats är att det inte går att hitta en modell för resursfördelning som passar alla kommuner. Det är rätt, men jag vill påstå att det helt klart finns modeller och tillvägagångssätt som är värda att lära av.

Boel Vallgårda, konsult med 25 års erfarenhet av socioekonomisk resursfördelning i Uppsala kommun och författare till SKL:s skrift om socioekonomisk resursfördelning till skolor

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev