Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

Sverige har för många kommuner

Hur tråkigt det än låter och hur impopulärt det än må vara ute i landet så behöver Sverige en reform i syfte att minska antalet kommuner. Anledningen? Kommunerna står inför alltför stora framtida utmaningar.

Publicerad: 30 augusti 2013, 13:34

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

UtjämningssystemetVälfärdstjänster

Artikeln i Dagens Samhälle (nr 29/2013) om Sveriges hotade kommuner talar sitt tydliga språk. Sverige behöver en kommunreform.  Under de närmaste 25 åren kommer antalet invånare över 85 år att fördubblas. Kostnaderna för pensioner, sjukvård och äldreomsorg etcetera beräknas öka i snabbare takt än skatteinkomsterna. Kommunerna brottas redan i dag med svåra prioriteringar och avvägningar i takt med att behovet av vård och omsorg ökar. Med ökad allmän ekonomisk standard kommer även förväntningarna att stiga med höga krav på skola, vård och omsorg. Med ett sviktande skatteunderlag ska alltså fler äldre få tillgång till god vård och omsorg. Skolorna ska hålla hög kvalitet och förskolan utvecklas. Ekvationen går helt enkelt inte ihop. Ska kommunerna lyckas leverera den välfärd och service som efterfrågas krävs en effektivare användning av våra gemensamma skattemedel. Detta kan till del nås genom en effektivare kommunal struktur.

Ungefär 125 kommuner av Sveriges 290 har en befolkning på färre än 10 000 personer, 25 av dessa färre än 5 000 invånare. Dessa kommuner har minskat cirka 20 procent de senaste 50 åren och väldigt många kommuner riskerar att fortsätta krympa. Detta ställer nya och svåra krav på välfärdens kvalitet och utformning, samtidigt som ekonomin skapar begränsningar. För att få ekonomin att gå ihop är det nödvändigt att man successivt anpassar verksamheten till de minskade intäkter som följer av färre invånare.

Sedan de stora kommunsammanläggningarna åren 1971–1974 har det skett betydande samhällsförändringar och det kommunala uppdraget har utökats. Befolkningsomflyttningar och kommundelningar har resulterat i fler kommuner med liten folkmängd. Det kommunala utjämningssystemet garanterar dock kommunerna nästan likvärda förutsättningar oavsett kommunstorlek och skattekraft. Ett system som vi självklart behöver men som tyvärr cementerar nuvarande kommunstruktur.

I Danmark har man beslutat att en kommun bör ha minst 30 000 invånare och en kommunsammanslagning år 2007 har minskat antalet kommuner från 270 till 98. Liknande tankegångar har även förts i Finland och ett antal sammanslagningar har redan skett.

För att säkerställa den goda kvalitet i välfärden som medborgarna har rätt till behövs en kommunreform som framförallt berör landsbygdskommuner som saknar befolkningstillväxt. Denna reform kommer dock aldrig bli verklighet genom att kommunerna själva får besluta om sammanslagningar. Faktum är att det kommunala utjämningssystemet och kommunallagen i vissa delar motverkar sammanslagningar då kommunerna ekonomiskt förlorar på att gå ihop. Vidare torde viljan att hos landets kommunpolitiker att göra sig själva överflödiga vara begränsad.

Utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv är dock behovet stort. För att klara framtida utmaningar krävs större och färre kommuner.  Därför är det hög tid för regeringen att ta initiativ till en genomgripande kommunreform.

Björn-Owe Björk, gruppledare (KD) Knivsta

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev