Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

Strukturfondsprojekt viktig tillväxtmotor i regionerna

Vi känner inte igen beskrivningen av vårt arbete som blivande EU-parlamentarikern Jens Nilsson framfört, skriver Tillväxtverket i ett svar på kritiken mot verkets arbete med regionala utvecklingsfonder.

Publicerad: 1 juni 2011, 09:23

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

EU

Det är glädjande att den blivande EU-parlamentarikern Jens Nilsson visar sitt intresse för frågor gällande europeiska regionala utvecklingsfonden. I Dagens Samhälle Debatt den 24 maj uttrycker han oro för att Tillväxtverket inte släpper fram projekt som lokala och regionala intressen vill förverkliga.

Det är en beskrivning av vårt arbete som vi inte känner igen. Som förvaltande myndighet granskar Tillväxtverket projektansökningar så att de uppfyller de krav som ställs på Sverige för att vi ska kunna fördela EU-medel. Vi har ingen annan ambition än att rekommendera just de projekt som uppfyller kraven och som bidrar till att utveckla regionen.

Därefter är det en grupp av lokala och regionala aktörer som beslutar om att prioritera insatserna. Den ordning som vi har i Sverige, med en central förvaltande myndighet och regionala strukturfondspartnerskap som prioriterar bland projekten, är något som andra EU-länder både uppskattar och överväger att införa. I det här sammanhanget är Sverige alltså ett föredöme. Samarbetet mellan Tillväxtverket och strukturfondspartnerskapet i Mellersta Norrland fungerar utmärkt. Under perioden 2007-2013 fördelar Tillväxtverket 1,5 miljarder kronor till projekt i Jämtland och Västernorrland.

Genom vårt arbete delfinansierar vi projekt som stärker entreprenörskap och innovationer i alla delar av landet och som bidrar till att göra regionerna mer attraktiva. Hittills har 6 370 nya företag startat och 13 425 nya arbetstillfällen skapats i Sverige tack vare delfinansiering från EU genom de regionala strukturfondsprogrammen. Det är betydelsefulla resultat för Jämtland, Västernorrland, Sverige och hela EU.

Vårt mål är att bidra till att fördela samtliga EU-medel som har vikts för de regionala strukturfondsprogrammen i Sverige under programperioden, ingenting annat. I Mellersta Norrland ligger genomförandet av det regionala strukturfondsprogrammet långt före tidplanen. Det är ett resultat av det goda samarbetet med regionalt utvecklingsansvariga och andra aktörer.

Vi har kommit en god bit på väg. Under åren från 2007 har sju miljarder kronor beviljats i EU-medel till projekt inom ramen för de åtta regionala strukturfondsprogrammen. Det innebär att drygt 85 procent av de medel som finns tillgängliga i dessa program nu beviljats. Projekten omsätter totalt cirka 20 miljarder kronor med offentlig och privat medfinansiering. Och det finns 1,1 miljarder kronor kvar att söka.

I Jämtland och Västernorrland görs mycket bra med hjälp av delfinansiering från EU. Ett tydligt exempel på regionens goda samarbete är överenskommelsen om att i höst satsa resterande 100 miljoner kronor av det regionala strukturfondsprogrammet Mellersta Norrlands EU-medel på personer som är 20-39 år, särskilt kvinnor i den åldersgruppen. Syftet är att bryta den negativa befolknings- och sysselsättningsutvecklingen i Jämtlands och Västernorrlands län.

De regionala strukturfondsprogrammen innebär fantastiska möjligheter att utveckla Sveriges regioner. Och samarbetet mellan Tillväxtverket och lokala och regionala aktörer ökar förutsättningarna för att satsningarna blir så framgångsrika som möjligt!

Per Grängsjö, Chef för Programkontoret Mellersta Norrland, Tillväxtverket

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

EU

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News