Stressa inte fram viktiga beslut om abortvården

REPLIK. I sitt svar Medicinska aborter säkrare för kvinnor” skriver Ella Bohlin med flera att ersättningsnivåerna för medicinska aborter nu sänks eftersom de högre ersättningsnivåerna infördes som ett incitament för vårdgivarna att utföra större andel medicinska aborter än de relativt dyrare kirurgiska aborterna. Det innebär att ersättningsnivåerna varit ett styrmedel snarare än en ersättning för faktiska kostnader för medicinska aborter.

Hur stora de faktiska kostnaderna för medicinska respektive kirurgiska aborterna är redovisas inte i underlaget till beslutet. Detta är allvarligt eftersom om kostnaderna varierar mycket kan konsekvenserna bli minskade medicinska aborter, något debattörerna inte verkar eftersträva.

Specialister inom professionen vill inte heller se en sådan utveckling – fokus måste alltid vara en säker och valfri vård. Vi befarar nu att ersättningsnivåerna inte alls motsvarar de faktiska kostnaderna eftersom vården som vi tidigare påpekat är komplex. Därför oroas vi fortfarande för en snedvridning i tillgängligheten på abortvård som riskerar att slå mot patienten.

Det är allvarligt om beslut om kostnadsbesparingar fattas av politiker utan en konsekvensanalys där professionen tillfrågas och där kostnadsberäkningarna redovisas i underlaget. Efter Ella Bohlins med fleras replik hoppas vi att stockholmare även fortsatt kommer att ha tillgång till säker abortvård men det är viktigt att ta frågor om eventuella förlängda kötider, begränsningar i tillgänglighet, eller andra konsekvenser för patienten tas på allvar.

Beräkningar av ersättningarnas nivåer bör redovisas gentemot faktiska kostnader så att det inte riskerar att ske en snedvridning i utbudet. Beslut som rör tillgången på hälsovård måste därför behandlas med bättre underlag än vad vi nu sett prov på och professionens kunskap måste tas tillvara. Att specialister inom professionen skulle ha tillfrågats om beslutet är dessvärre en efterhandskonstruktion.

De styrande i Stockholms läns landsting satsar 59 miljoner på gynekologin – det är välkomna pengar. Låt därför vår gemensamma vision om ett Stockholm där alla har tillgång till god sexuell och reproduktiv hälsa vara vägledande.

En satsning som verkligen skulle kunna minska antalet oönskade graviditeter, och därmed kostnader för abortvård, är att följa Norrbottens läns exempel där man subventionerar alla olika typer av preventivmedel för unga. Alla är överens om att det är avgörande att unga kan välja den preventivmetod som passar bäst och ger minst biverkningar samt den abortvård man önskar, oavsett ersättningsnivåer. När den enskildas ekonomi inte avgör valet av preventivmedel ökar också användandet, det visar erfarenheten från Norrbotten där antalet oönskade graviditeter halverades med en generös subvention av alla preventivmedel för unga.

Det vore en verklig satsning på unga stockholmares sexuella och reproduktiva hälsa, och en satsning som skulle spara pengar för landstinget.

Amanda Netscher, ordförande RFSU Stockholm

Catharina Zätterström, vårdsakkunnig barnmorska Stockholms Läns Landsting

Cecilia A Lind, ordförande Stockholms barnmorskesällskap

Kristina Gemzell Danielsson, professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet och ordförande för FARG (arbetes- och referensgruppen för familjeplanering, Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi)

Lena Marions, överläkare och docent, Spesak Gynekologi, Karolinska Institutet Södersjukhuset

Helena Kopp Kallner, biträdande överläkare, med dr, Kvinnokliniken Danderyds Sjukhus

Anna Marsk, verksamhetschef och gynekolog, Ultragyn