Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

SNS-rapporten borde leda till ansvarstagande

Istället för bråk inom SNS bör tankesmedjans konkurrensrapport leda till att vi politiker tar ansvar för att se över strukturer och drivkrafter på välfärdsområdet, inte minst vad gäller skolan och dess reformer.

Publicerad: 26 september 2011, 10:37

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

KonkurrensKvalitet

Forskningsrapporten ”Konkurrensens konsekvenser” från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, har väckt mycket stor uppståndelse. Slutsatsen i rapporten är att det inte finns några vetenskapliga belägg för att den ökade konkurrensen inom välfärdssektorerna har lett till förbättringar av välfärden. Varken kvaliteten har förbättrats eller kostnaderna minskat som följd av konkurrens-utsättningen. Men istället för bråk inom SNS bör rapporten leda till att vi politiker tar ansvar för att se över strukturer och drivkrafter på välfärdsområdet, inte minst vad gäller skolan.

Skolan har genomgått omfattande reformer under de senaste två decennierna, såsom införandet av de fristående skolorna, det fria skolvalet och kommunaliseringen. Vi står inför nya frågor som vi behöver fundera kring hur vi ska hantera. Vad innebär det exempelvis för skolan som helhet, att 85 procent av de fristående gymnasieskolorna idag är vinstdrivande? Riksdagen har begärt en översyn av dessa skolreformer trots att samtliga borgerliga partier motsatte sig detta i riksdagen. Jag förväntar mig nu att regeringen snarast tillsätter denna utredning.

De fristående skolorna är idag en stor del av vårt skolväsende. Elever och deras föräldrar ska ha rätt att välja skola. De fristående skolorna är här för att stanna. Men när de fristående skolorna reglerades i början av 1990-talet visste vi inte hur de skulle komma att utvecklas. Idag ser vi ett stort behov av att modernisera regelverket. De återkommande skandalreportagen om hur en del huvudmän kvitterar ut stora vinster samtidigt som kvaliteten i undervisningen och stödet till eleverna brister på deras skolor, visar att regelverket måste bli mycket tydligare, tuffare och långsiktigt hållbar. Det kräver att vi försöker komma överens mellan regeringen och oppositionen.

Nationalekonomen Jonas Vlachos lyfter i SNS-rapporten fram flera allvarliga problem på skolans område. Vlachos finner att det är svårt att se några positiva effekter av konkurrensutsättningen på elevernas skolresultat, dessutom verkar reformen ha varit kostnadsdrivande. Konkurrensutsättningen har inte lett till särskilt stor pedagogisk mångfald, utan de fristående och de kommunala skolorna profiler blir allt mer likriktade. Farhågorna om att konkurrens och skolval skulle leda till betygsinflation och segregation har också visst fog för sig.

En skola där alla elever har samma chans och där kunskap och kreativitet står i centrum ska vara ledstjärnan för hur vi utvecklar skolan. När kunskapsresultaten nu sjunker för femte året i rad och föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar allt större roll för hur det går för eleverna i skolan måste vi på allvar ta tag i problemen. En del i det är att utvärdera och lära från de reformer vi genomfört och förändra dem så att de bidrar till att uppnå målen med skolan.

Mikael Damberg, Riksdagsledamot (S), utbildningspolitisk talesperson

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

KonkurrensKvalitet

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News