måndag25 september

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal ekonomi

Så har alliansens politik drabbat SLL:s ekonomi

Den moderatledda alliansen har styrt Stockholms läns landsting i nästan tio år. Dålig kostnadskontroll och felprioriteringar har skapat ett läge där landstinget inte längre har råd att göra de investeringar som den växande Stockholmsregionen behöver.

Publicerad: 17 maj 2016, 12:02

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Nya Karolinska Solna (NKS) blivit ett av världens dyraste sjukhus; nästan tio gånger så dyrt som jämförbara sjukhus som byggts i Tyskland, skriver oppositionslandstingsrådet Erika Ullberg.


Ämnen i artikeln:

Nya KarolinskaEkonomi

Replik. Förra veckan lade alliansen i SLL fram sitt förslag till budget för 2017. I sin presentation av förslaget på denna debattsida hävdade de att deras ansvarsfulla ekonomiska politik möjliggör större investeringar än någonsin. Samtidigt berömde de sig av att ha åstadkommit en långsiktigt hållbar kostnadsutveckling i hälso- och sjukvården. Inget av påståendena kan sägas stämma med verkligheten.

Den 8 maj skrev SVD att de så kallade vårdvalen, bara under 2014, kostade skattebetalarna drygt 1,1 miljard kronor mer än vad de hade gjort om kostnaderna utvecklats enligt snittet i all den vård som landstinget finansierar. Utgifterna fortsätter att skena. Under 2015 uppvisade ett antal vårdval kostnadsökningar omkring tio procent – tre gånger högre än vad som är långsiktigt hållbart.

Under januari-mars 2016 ökade kostnaderna för köpt hälso- och sjukvård, av vilka vårdvalen utgör mer än hälften, med 8,9 procent jämfört med motsvarande period 2015. Tittar man istället på den övriga vården lyckades moderatstyret visserligen tygla kostnaderna under 2015. Priset blev dock högt. Från att ha nått nio av tio delmål för tillgänglighet och kvalitet i vården under 2014 nådde man bara fyra av tio delmål förra året. Väntetiderna till akuten och till ett första besök i vården blev längre samtidigt som vårdpersonalens sjukdagar blev fler. Försämringarna var störst på de akutsjukhus som tvingades spara mest. Detta är förstås inte långsiktigt hållbart.

Vad gäller investeringar behöver man bara läsa vidare i budgetförslaget för att se att moderatstyrets påstående om ansvarsfull ekonomi inte stämmer. Exempelvis har Nya Karolinska Solna (NKS) blivit ett av världens dyraste sjukhus; nästan tio gånger så dyrt som jämförbara sjukhus som byggts i Tyskland. Spårväg City, eller NK-expressen som den kallas i folkmun, är pittoresk men knappast ett projekt som kan motiveras med samhällsnytta. Upprustningen av Roslagsbanan har blivit 3 miljarder dyrare än planerat, hittills – det redan skyhöga priset om totalt 9,6 miljarder kan förstås komma att växa ytterligare.

I budgetförslaget kan man därför läsa i klartext: ”Den sammanlagda utgiften för alla angelägna investeringar är större än vad landstingets ekonomiska resurser idag medger.” ”För att investeringarna ska rymmas inom de bestämda ramarna måste bolagen och förvaltningarna i första hand undersöka möjligheten att ompröva projekt som inte har påbörjats eller som befinner sig i ett tidigt skede.” De måste också ”pröva om objekt kan skjutas till slutet av perioden.” Vidare framhålls att utrymme saknas för ytterligare ambitionshöjningar och för investeringar som har planerad driftsättning före 2021. ”Det investeringsutrymme som eventuellt uppstår på längre sikt bör prioriteras för ersättningsinvesteringar.”

För att hantera situationen föreslår moderatstyret en rad åtgärder som ska minska investeringsbehovet:

■ Skjut upp större ombyggnationer vid de mindre sjukhusen, trots att samtliga är i behov av upprustning och ombyggnad.

■ Senarelägg upprustningen av delar av Danderyds sjukhus.

■ Minska upprustningen av Södersjukhuset.

■ Skjut upp byggandet av ett nytt akutsjukhus söder som Söder. Så sent som för ett år sedan sa Moderaterna att den investeringen var nödvändig.

I budgeten finns ingenting om att bygga nya närsjukhus i Barkarby och Handen, vilket Moderaterna lovade inför valet 2014. På trafiksidan kvarstår bussnedskärningarna, trots att pengar tas från vården för att täcka SL:s underskott.

Detta är vad Stockholms läns landsting står inför efter snart tio år med Moderaterna vid makten. Detta är läget trots att Stockholm sedan länge har landets överlägset högsta skattekraft, landets högsta landstingsskatt och landets högsta ekonomiska tillväxt. Trots att landstingets samlade skatteintäkter har vuxit och väntas fortsätta växa med mer än 4,8 % årligen, i genomsnitt, mellan 2014 och 2020. Landstinget befinner sig i en ekonomisk situation som inte på något sätt avslöjar att länet är Sveriges tillväxtmotor – trots att vi har resurser som andra landsting bara kan drömma om. Det är beklämmande. Under Moderaterna håller landstinget på att bli en bromskloss för Stockholmsregionens utveckling.

I vårt budgetförslag kommer vi Socialdemokrater att göra det som Moderaterna misslyckats med: vi kommer att prioritera investeringar som främjar tillväxt och skapar största möjliga samhällsnytta. Men även med korrekta prioriteringar ser det ut att dröja länge innan landstingets ekonomi medger några större nysatsningar. Denna omständighet kommer förstås att göra konkreta avtryck i vardagen för många människor. Väntetiderna i vården och trängseln i kollektivtrafiken kommer att öka. Stockholmsregionen kommer fortfarande att ha landets bästa förutsättningar – men riskerar att hämmas av Moderaternas oförmåga att förvalta dem.

Erika Ullberg, oppositionslandstingsråd (S) Stockholms läns landsting

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Nya KarolinskaEkonomi

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev