Så ger bolagiserad äldreomsorg Höganäs miljonklirr

Under 2017 fick över 600 medarbetare i Höganäs kommun en ny arbetsgivare: Höganäs Omsorg AB. Det nybildade kommunala aktiebolaget tog över det mesta från socialtjänsten: hemtjänst, äldreboenden, hemsjukvård, LSS-verksamhet, hvb-verksamhet och vårdboenden. Kvar i socialnämnden ligger i princip myndighetsutövningen och ansvaret för utredningar. 

Höganäs var inte först med att bolagisera sin äldreomsorg. Både Sollentuna och Norrtälje hade sedan tidigare, på vitt skilda vis, sin äldreomsorg i bolagsdrift. Höganäs var däremot först med att göra det med ekonomiska intressen som drivande faktor. Momspengar.

– Ja, det var ett frö av ekonomisk art som såddes hos mig under flyktingkrisen, berättar Peter Schölander (M), kommunstyrelsens ordförande i Höganäs.

Han var då ordförande för socialnämnden, där man noterade en skillnad i förutsättningarna gällande momsen mellan de boenden kommunen drev i egen regi och de privatägda boenden kommunen köpte tjänster av. Den schablonberäknade momsersättningen som ska kompensera privata utförare föreföll högre än de faktiska momskostnader som kommunen själv hade (se faktarutan ”Särskild momsersättning”). 

Kunde det vara så? Och kunde i så fall kommunen genom att i stället köpa tjänster av ett kommunalt bolag komma åt den här momsfördelen för alla omsorgsverksamheter?

– Vi trodde det var för enkelt för att vara sant, säger Peter Schölander.

Alldeles enkelt var det inte. Men helt sant. Utredningen visade att Höganäs skulle ha 12–14 miljoner kronor per år att tjäna på att bolagisera verksamheten. 

I praktiken har det blivit ännu mer.

– Det ökar i takt med att omsättningen i verksamheten växer. Vi är uppe i 19–20 miljoner kronor i särskild momsersättning nu. Sedan finns en del kostnader kopplade till detta, men inte stora. Nettot vi tjänar ligger någon enstaka miljon lägre. Det är betydelsefulla pengar för oss, säger Herman Crespin, kommunchef i Höganäs.

– Min bedömning är att intresset vaknar nu, säger Herman Crespin, kommunchef i Höganäs. Foto: Höganäs kommun

Bolagiseringen krävde ett stort utredningsarbete. Idén mötte också motstånd inledningsvis, såväl från personal som från den politiska oppositionen.

– Oh ja! Massivt. Personal upplevde att de behandlades som en handelsvara. Politiker pratade om minskad insyn och aggressiv skatteplanering, och det fanns misstankar om att vi gjorde det här för att sedan sälja ut bolaget, säger Peter Schölander.

Så sent som år 2020 slog Kommunal larm i lokalpressen om att anställda i Höganäs Omsorg AB upplevde ett hårdnande arbetsklimat i bolaget jämfört med när verksamheten drevs i kommunal förvaltning. Fackförbundet ställde besparingskraven mot just de momsvinster som bolagsbildningen skulle innebära och menade att pengarna inte var något medarbetarna märkte av.

LÄS MER: Ökade krav på kommunal moral. 

Nu tycker både kommunalrådet och kommunchefen att protesterna har tystnat, både från medarbetare och politiskt.

– Det visade sig ju att ingen av de farhågor som fanns besannades. I dag tror jag inte det är många som vill gå tillbaka till det gamla, säger Peter Schölander.

Han har inga dubier kring att bolagskonstruktionen är skapad för att få ut högre momsersättning från staten. 

– Alla kommuner jag känner till har bostadsbolag som paketerar fastigheter i bolag när man gör försäljningar, till exempel. Det är väl exakt samma sak. Pengarna går ju direkt till sociala verksamheterna, jag har inga moraliska betänkligheter kring det här alls, säger Peter Schölander.

Varför gör inte alla kommuner så här?
– Många upplever nog bolag som kontroversiellt på det här området, tror jag. Men nu är fler på gång.

Ett tiotal kommuner har hört av sig, några har gjort besök. 

– Vi är föregångarna och nu har vi varit i gång ett tag och visat att det håller. Min bedömning är att intresset vaknar nu, säger Herman Crespin.

LÄS MER: Upplägget i äldreomsorgen: Så maxar kommunerna momsen

LÄS MER: Hård kritik mot momsupplägget: ”I grunden ren skatteplanering”